Göteborg kommer att klara krisen, tror kulturchefen Björn Sandmark. Foto: Jan Wiriden
Göteborg kommer att klara krisen, tror kulturchefen Björn Sandmark. Foto: Jan Wiriden

Jobbkrisen svetsar samman Göteborg

Publicerad
Uppdaterad
Krisen i bilindustrin gjorde 2008 till ett svart år för Göteborg - ändå är kulturchefen Björn Sandmark optimistisk.
"Kommer Göteborg att klara bilkrisen? Svaret är ja, men det är ovisst hur många enskilda som kommer att drabbas hårt och kanske måste lämna gård och grund."
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
I ett av sina album, "Slow Train Coming" från 1979, skrev Bob Dylan - långt innan globaliseringen var ett faktum - om hur Amerikas framtid bestäms av shejker med bostäder i Amsterdam och Paris. I bilkrisens spår hörs röster som säger att framtiden för Västsverige och Göteborg avgörs i Detroit. Men den typen av spådomar, hur träffande de än kan vara vid en speciell historisk tidpunkt, är bara ögonblicksbilder.
Framtiden för en plats beror på vad man gör.
Det är för tidigt att överblicka vilka konsekvenser bilkrisen kommer att få i Göteborg och Västsverige, där kanske 85 000 människor är direkt berörda på olika sätt. Den förra stora industrikrisen i Göteborg, 70-talets varvskris, går inte att jämföra i storlek, men är ändå intressant. Den var en hård knäck för stadens identitet som varvsstad och hotet mot Volvo är förstås ett slag mot identiteten som bilstad. Men varvskrisen övervanns på Hisingen ganska effektivt till slut med den så kallad triple helix-modellen; samverkan mellan näringsliv, forskning och det offentliga. I dag är Norra Älvstranden en ny stadsdel med en blandning av kajnära bostäder, forskning på Chalmers, gymnasieskolor, SVT, Backateatern och ett centrum för innovationer.
Gick det lätt? Nja, det får andra utvärdera, men det gick sannolikt lättare tack vare det många kallar Göteborgsandan. Det finns många åsikter om vad Göteborgsandan är, och de förändras över tiden. Den vanligaste tolkningen i dag är kanske en sorts nätverksbyggande över institutions- och myndighetsgränserna med stadens bästa för ögonen.

Under de senaste decennierna
har den ofta blivit ihopkopplad med den politik som Göran Johansson bedrivit, som i ett nationellt perspektiv möjligen varit mindre partitrogen och mer haft Göteborgs bästa för ögonen. En annan framgångsrik företrädare är Göteborg & Co, som satt staden på världskartan för stora evenemang.
Men Göteborgsandan har betydligt djupare rötter i kanalerna och torgen i Sveriges andra stad.
Jag har tänkt på det de senaste dagarna på väg från jobbet, när jag sneddar över Gustaf Adolfs Torg. Från Börshuset vajar tre flaggor som är belysta mot natthimlen; EU:s, Sveriges och Göteborgs. Just där, inom vallgravarna byggdes Göteborg, som ett stort samarbetsprojekt mellan svenskar, skottar, tyskar, holländare och danskar. Det tyska inflytandet på den övre medelklassen höll i sig och fortfarande under 1800-talets första hälft skickades ungdomarna till pietistiska skolor i Tyskland, där man lärde sig att det är bra att tjäna pengar, men att man ska använda dem till det allmännas bästa. Där fanns kanske några av de göteborgska mecenaternas rötter.
En av de viktigaste ideologiska företrädarna för Göteborgsandan var den liberale publicisten S A Hedlund, som var verksam under andra halvan av 1800-talet. Han arbetade med Göteborgsandan i både skrift och handling och bidrog till bildandet av det som i dag är Göteborgs stadsmuseum. Under den perioden stärktes mecenatkulturen i den övre medelklassen vilken bland annat gjorde stora donationer för att bygga upp Göteborgs konstmuseum och Göteborgs högskola, vars magnifika huvudkontor vid Vasaplatsen byggdes för skänkta pengar.

Kanske skulle man kunna
säga att Göteborgsandan är en företeelse som växt fram ur ett mångkulturellt samhälle där man tvingades att samarbeta, förädlades genom enskildas oegennyttiga donationer och utvecklades till en framkomlig arbetsmodell av först Saltsjöbadsmodell, därefter genom det postmoderna nätverkssamhället. Staden är tillräckligt stor för att det ska ha en kritisk massa som möjliggör utveckling på olika områden som forskning, innovation och kultur, men är samtidigt så liten att det går att bygga hållbara nätverk på personliga kontakter och prestigelöst samarbete. Det är därför den framväxande organiserade brottsligheten som börjat göra insteg också i Göteborg är ett stenhårt slag i mellangärdet på samhällskroppen.

Kommer Göteborg
att klara bilkrisen? Svaret är ja, men det är ovisst hur många enskilda som kommer att drabbas hårt och kanske måste lämna gård och grund. Möjligheterna för staden är dock väldigt stora. Inför 2021, stadens fyrahundraårsjubileum, finns en unik möjlighet att utveckla områden mitt i centrala staden, det som i dag preliminärt kallas centrala Älvstaden, på kajkanten norr om Nordstan och på Hisingssidan. Här kan man förtäta staden med bostäder, arbetsplatser, nya kulturinstitutioner, evenemangsanläggningar och handel och bygga en stad med alla fem perspektiven, och samtidigt bygga ihop Norra Älvstranden med centrum, ett show-room från framtiden. Att stadens centrum efter fyrahundra år tar steget över älven kan skapa ny framtidstro, trots bilkris.

Jag är övertygad om att staden
, regionen, näringslivet och facken kommer att sätta sig ned och lösa de här problemen i sann Göteborgsanda. Och den kommer att vara där, som den alltid varit.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag