Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ja, han har fortfarande en utvecklingsstörning

Eric Löwenthal tillsammans med sin son Alexander, 24 år, som har en grav utvecklingsstörning. Foto: Anna Pella
Eric Löwenthal. Foto: Anna Pella

Trots att vår son har en grav utvecklingsstörning hör Försäkringskassan med jämna mellanrum av sig för att kolla om hans utvecklingsstörning fortfarande finns kvar.

Visst är det skrattretande?, skriver komikern och pappan Eric Löwenthal.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I min humorshow driver jag glatt med de ibland skevande stödsystem som finns för min underbare son Alexander, 24 år. En kille med grav utvecklingsstörning som behöver assistans med väldigt mycket för att kunna ha ett liv som oss andra.

Är det verkligen så illa som jag skämtsamt beskriver? Jag tänkte i den här texten ge några exempel på hur det fungerar i Sverige i dag när man har en son med grava funktionsnedsättningar.

Många kommuner är väldigt svajiga i sitt förhållande till läkarvetenskapen. För vissa stödinsatser kräver nämligen kommunerna läkarintyg. Om man däremot gör en ansökan som kommunen av besparingsskäl inte vill godkänna, då är inskickade läkarintyg plötsligt inte värda något alls.

Andra gånger krävs läkarintyg om och om igen – för att intyga att en permanent funktionsnedsättning fortfarande finns kvar. Jo, det är sant. Försäkringskassan hör med jämna mellanrum av sig för att kolla om vår son fortfarande har en grav utvecklingsstörning.

Det är inte bara slöseri att högutbildade läkare och handläggare måste ägna sig åt detta, det är dessutom arbetsbelastande för den berörda eller dess anhöriga. Jag vill inte alls ändra på min son, men den dagen jag lyckats korrigera en kromosomavvikelse lovar jag att inte bara informera kommunen och Försäkringskassan, utan också Nobelkommittén.

 

Vår son hade, som många andra, en kombination av personlig assistans och korttidshem. Men trots att de knappt har träffat min son så drog korttidshemmet in av kommunen. Detta trots att läkare och andra som yrkesmässigt arbetar med sonen intygar att han fortfarande skulle behöva både assistans och korttidshem.

Nu undrar ni kanske: "Har de på kommunen blivit helt tokiga?"

Nej, det tror jag inte, de flesta är förstås vanliga hyggliga människor. Men det är så här: Bedömer man att personlig assistans räcker för sonen, så bekostas det i hans fall av staten via Försäkringskassan. Bedömer man att Korttidshem behövs som komplement, bekostas det av kommunen.

Nu undrar ni: "Så vem gör den bedömningen?"

Svaret är kommunen själv. Som alltså, av en ren slump, gör bedömningen att sonen bara behöver den stödinsats som bekostas av staten.

Att låta kommunen själv bedöma det här är som att artigt fråga en adrenalinstinn fotbollsspelare som just snubblat i straffområdet: Vill du att vi ska ge din motståndare rött kort, eller utvisa dig själv för filmning?

 

Men det finns väl ändå någon gräns för detta vansinne?

Nej, det gör det inte. Till exempel kan kommunen påstå i princip vad som helst om vår son eller familj utan att behöva visa att de har grund för sina påståenden. Istället är det omvänd bevisföring som gäller – det är man själv som måste bevisa att de har fel. Även i domstol.

Det finns bara ett litet problem: Inga intyg i världen godkänns som bevis. Detta eftersom bedömningar från läkare, kuratorer och andra yrkesverksamma avfärdas som icke relevanta även där.

Så för att svara på min inledande fråga – är det så illa som jag skämtsamt beskriver?

Ja, det är det.

Om det nu saknas resurser i samhället och Sveriges kommuner – har vi inte större fantasi till var pengarna ska tas ifrån, än från utvecklingsstörda barn och ungdomar?

Lagar som ger folk med funktionsnedsättningar samma möjligheter till ett bra liv som alla andra är inget som kommunens ekonomer och jurister ska deppa över och se som ett hinder. I stället borde ni känna glädje och stolthet över dessa lagar.

 

Eric Löwenthal

Komiker och pappa till Alexander

 

Vill du svara på den här debattartikeln? Skicka in din replik här.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!