REN ONDSKA. Bara ett av alla offer: Tomislav Salopek kidnappades och halshöggs av Islamiska staten. Foto: APREN ONDSKA. Bara ett av alla offer: Tomislav Salopek kidnappades och halshöggs av Islamiska staten. Foto: AP
REN ONDSKA. Bara ett av alla offer: Tomislav Salopek kidnappades och halshöggs av Islamiska staten.  Foto: AP
Torbjörn Tegnhammar (M) är oppositionsråd i Malmö. Foto: MARTIN FORS / PRESSBILDTorbjörn Tegnhammar (M) är oppositionsråd i Malmö. Foto: MARTIN FORS / PRESSBILD
Torbjörn Tegnhammar (M) är oppositionsråd i Malmö. Foto: MARTIN FORS / PRESSBILD
Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö.Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö.
Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö.

IS-återvändare ska inte etableras – de ska utvisas

Publicerad

Våra hederliga skattebetalare ska inte betala en krona för IS-återvändares återetablering. 

Om man kommer tillbaka till Sverige ska man inte mötas av ett paradis, utan av rättsstatens fulla kraft – direkt vid gränsen, skriver Oliver Rosengren och Torbjörn Tegnhammar (M).

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Terrorattacker har tagit många liv under det gångna året. 140 personer har återvänt hit, från att ha stridit eller haft annat samröre med den så kallade Islamiska staten (IS). Forskning visar att hälften snabbt återkommer till radikala kretsar. 2 000 personer bedöms finnas i den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige, även om bara ett fåtal bedöms ha avsikt och förmåga att utföra ett attentat. Risken ska inte överdrivas, men den behöver erkännas. Huvudet får inte stickas i sanden.

Skolmisslyckanden, arbetslöshet och segregation blir lätt en grogrund för kriminalitet och parallella samhällen. Där får extremismen lättare fäste och kan erbjuda mål, mening och medel för vilsna personer. 

Extremister som tar till våld ska inte ursäktas, de ska låsas in. Återvändande terrorister ska inte återetableras, de ska utvisas. Mot den som anslutit sig till IS behöver rättsstaten vara resolut. Polisen, militären och det samlade underrättelsearbetet behöver därför rustas för att rättssamhället ska kunna möta det islamistiska vansinnet med full kraft.

Lägg inte resurser på redan radikaliserade

Rollerna behöver bli tydliga. Kommunerna har förutsättningar att säkerställa majoritetssamhällets närvaro och begränsa parallellsamhällens chanser att få agera ostört. Kommunernas socialtjänster borde inte alls arbeta med återvändare eller lägga resurser på redan radikaliserade. Socialtjänstens ansvar bör vara:

Ekonomiskt bistånd. Heltidsdeltagande i arbetsmarknadsinsatser ska krävas för försörjningsstöd (tidigare socialbidrag). Det ökar drivkrafterna för arbete och upptar tid som annars kan gå till destruktiva aktiviteter. Socialbostäder ska inte gå till IS-återvändare. Kommunerna behöver fler redskap för att stävja fusk och bidragsbedrägerier, exempelvis oanmälda hembesök.

Social barnavård. Barn som växer upp i extremistiska miljöer har uppenbara skäl för omhändertagande, med tvång om det behövs. Om det finns risk att anta att barnet växer upp till radikalisering behöver utgångspunkten vara att barnet har skyddsbehov, och motsatsen i annat fall ställas utom tvivel. Barnets rätt till en trygg och god uppväxtmiljö behöver sättas i första rummet.

Sociala insatsgrupper och ungdomsvård. Kriminella ungdomsgäng är en rekryteringsbas för extremister. Sociala insatsgrupper, där socialtjänst, polis, familj, skola och andra aktörer samverkar kring en individ, har visats sig vara en framgångsrik metod. Socialtjänsten behöver rustas för att kunna förebygga radikalisering, vilket också terrorismforskaren Magnus Ranstorp nämner. Sverige behöver ställa om från fritidsgårdar till fungerande, förebyggande insatser.

Missbruksvården. Svenska kriminologer ser att 94 procent av missbrukande 30-åringar också är kriminella. Brittiska forskare har klarlagt ett samband mellan narkotika och jihadism, både avseende rekrytering och finansiering. Kommunernas missbruksvård kan mot bakgrund av detta spela en stor roll i det förebyggande arbetet.

Informationsplikt. Socialtjänstens breda undantag från lagen om underrättelseskyldighet riskerar att försvåra för informationsutbytet. Flera statliga utredningar har föreslagit förändring. Socialarbetare behöver fortbildning för att se och förstå signaler om våldsbejakande extremism eller religiös radikalisering, och ha informationsplikt till rättsvårdande myndigheter vid misstankar.

Socialtjänstens roll i arbetet mot våldsbejakande extremism behöver begränsas. Våra hederliga skattebetalare ska inte betala en krona för IS-återvändares återetablering. Om man återvänder till Sverige ska man inte mötas av ett paradis, utan av rättsstatens fulla kraft – direkt vid gränsen.

 

Av Oliver Rosengren (M)

Kommunalråd, Växjö

Torbjörn Tegnhammar (M)

Oppositionsråd, Malmö

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag