Stefan Löfven. Foto: Sven Lindwall
Stefan Löfven. Foto: Sven Lindwall

Integrationen fattas
i S nya affärsplan

Publicerad

Integrationspolitiken ingår tydligen inte längre i Socialdemokraternas kärnverksamhet - kanske var lönsamheten för svag, skriver Amanda Björkman och Pontus Herin.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det krävs ingen djupare analys av Stefan Löfvens nya "affärsplan" för Socialdemokraterna för att upptäcka att integrationspolitiken har knoppats av och inte längre ingår i partiets kärnverksamhet. Kanske var lönsamheten för svag.

Tyvärr har Löfven därmed fortsatt i samma spår som sin företrädare. Med Juholt vid rodret avskaffades Socialdemokraternas integrationspolitiske talesperson, en partiledardebatt bojkottades i protest mot Sverigedemokraternas placering i tv-studion och S-toppen rensades sakta men säkert på politiker med invandrarbakgrund.

Avsaknaden av integrationspolitik tycks intakt. När vi i somras frågade Socialdemokraternas kansli vem som nu är deras integrationspolitiska talesperson hänvisades till en Maria Stenberg. Några veckor senare till Ylva Johansson. Den förstnämnde hävdar själv att partiet saknar en sådan talesperson och hänvisar alla frågor kring övergripande integrationspolitik till partiledningen.

 

Men från Stefan Löfven själv lyser integrationsområdet med sin frånvaro och om det kommenteras så är det i svepande ordalag som härom veckan då han i en intervju konstaterade att "Stockholm har en ganska stor segregation". För att lägga till att "jag har inte den exakta lösningen." Vem har det? Däremot finns det enligt oss ingen annan fråga som just därför skulle må så bra att stötas och blötas som just denna.

Vi kan bara spekulera i vad tystnaden från partiet beror på men helt klart ställer de riktiga integrationsproblemen frågor som är så obekväma att de nu lagts på hyllan. Det är olyckligt, för det finns en rad akuta frågor som är i behov av politiska svar.

Som till exempel vad det beror på att både den socioekonomiska och etniska segregationen ökar i Sverige? En riktig integrationspolitik ställer också ansträngande frågor om den svenska arbetsmarknaden där rapporter pekar på att Sverige är sämst av OECD:s medlemsländer på att anställa invandrare.

Forskning har gång på gång bevisat att det är svårare för någon med "fel" namn att komma på anställningsintervjuer och klättra i företagen.

Långt under en procent av människorna i svenska storföretags ledningsgrupper och styrelser har utländsk bakgrund. Det vore därför intressant att höra hur industriförespråkaren Löfven tycker att de multinationella storbolagen arbetar med etnisk mångfald. Eller varför offentlig sektor är minst lika dålig som den privata på att anställa människor med utländsk bakgrund.

Vi kan givetvis också bara spekulera i hur Socialdemokraternas egna debacle inom partiet bidragit till deras tystnad. När partiledningen först ställde sig bakom Ilmar Reepalus förslag ifjol om temporärt medborgarskap fick de snabbt backa och den upprörda debatten som följde visade hur splittrat partiet fortfarande är kring integrationspolitiken.

Oavsett orsaker till tystnaden är resultatet att Socialdemokraterna sökt sig till klassiskt trygga hamnar i det så minerade integrationshavet. De frågor som vädras är de där det knappast går att trampa snett och där partiet kan stå enat.

 

Flyktingpolitiken är en sådan trygg hamn. Att kräva kortare handläggningstider och "se till den enskilda individen" i ett antal uppmärksammade utvisningsfall är knappast något som kan ses som kontroversiellt. Men lika lite säger det något om var Socialdemokraterna står. Vi menar att göra ställningstaganden om rasism och flyktingpolitik långt ifrån är detsamma som att ha en integrationspolitik.

Socialdemokraternas ovilja att ta i frågorna gör att de allt för sällan kommer upp på bordet och att stora väljargrupper inte känner att deras utmaningar och problem tas på allvar. Politikerföraktet riskerar att öka och Sverigedemokraternas radikala politik förs ofta fram som det enda oppositionsalternativet i frågan.

 

En annan följd, som vi redan sett, är att regeringen kunnat härja fritt med sin politik inom integrationsområdet. Det är olyckligt för vi menar att en sund oppositionspolitik är en nödvändig ingrediens i en förbättrad svensk integrationspolitik. Till exempel har genomförandet av etableringsreformen mycket övrigt att önska, trots de höga ambitionerna.

Integrationsfrågorna måste lyftas och diskuteras utan några skygglappar eller omskrivningar. En "affärsplan" som inte lyfter fram Sveriges viktigaste frågor de närmaste decennierna är svår att investera i.

 

Amanda Björkman

Pontus Herin

Amanda Björkman är grundare av debattsajten Sverigeresurser.se och Pontur Herin är frilansjournalist och författare.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag