Anna Manell.Anna Manell.
Anna Manell.
Foto: / Laurie and CharlesFoto: / Laurie and Charles
 Foto: / Laurie and Charles

Inte orättvist att inte alla lärare får högre lön

Publicerad

Är det rimligt att läraren för klass 3a ska ha samma lön som läraren i klass 3b när bara 30 procent av eleverna i 3a når målen för godkänt i de nationella proven? skriver läraren Anna Manell.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det finns inga elever som är så studiemotiverade som sexåringar. Ofta har de laddat sedan i februari för att med ryggsäcken på ryggen äntligen börja i skolan i augusti.

Tyvärr knäcks lusten att lära redan första veckan hos alldeles för många av dem.

Lisas lärare har sagt att hon måste göra samma uppgifter som resten av klassen, lära sig olika bokstäver, hur de ser ut och låter. Detta för en tjej som redan läst Roald Dahl på egen hand på sommarlovet. Samira var så utledsen på sin skola att hon nu i år 3 åker tvärs över halva stan till en annan skola. Harry, som längtat efter skolstarten, får sitta i en ring och höra Gåsamor. I en hel vecka. Harry ville inte gå tillbaka till skolan efter den veckan. Man förstår honom.

Vad trodde vi skulle hända med skolans resultat när lärarutbildningen i årtionden inte lyckats locka de bästa studenterna och när de som antas går på en lärarutbildning som förstörts av ovetenskapligt flum? När lärarstudenterna sedan går ut i en kommunaliserad skola saknas rimliga förutsättningar? Lägg till att löneutvecklingen inte alls motsvarar utbildningens längd, yrkets ansvar, skicklighet och erfarenhet.

 

LÄS MER: Därför slutar jag som lärare efter 30 år

När förskoleklassen infördes för 20 år sedan fanns en tydlig uppgift: att lotsa barn över från förskola till skola. Sedan dess har förskolans lärandeuppdrag stärkts och förskollärarna är bättre utbildade, studenterna har höga antagningspoäng och mångdubbelt står som reserver.  

Förskolans kvalitet är betydligt högre i dag och kan kombinera både lek och lärande. Tyvärr verkar den ibland förbereda för en skola som inte kan ta vid.

En tioårig grundskola skulle kunna bygga vidare på det som förskolan krattat för, genom att stärka lågstadiet och förbättra lågstadielärarutbildningen.

Skolinspektionens senaste rapport visar att en tredjedel av alla grundskollärare tycker att alla elever ska gå fram i samma takt och ligga på samma nivå. Ofta lyfts, med all rätt, de som halkar efter fram. Sällan lyfts de som tröttnar på skolan av det motsatta skälet fram.

Samtidigt har Sverige har fler svaga elever än genomsnittet i OECD. I matematik har 27 procent av alla 15-åringar i Sverige extremt svaga kunskaper och i läsförståelse är siffran 22 procent. Tanken att alla ska gå fram i samma takt innebär i praktiken att ingen får lära i den takt som passar just henne.

 

LÄS MER: Det är vårt ansvar att uppfostra barnen

Kommunerna går inte fria från ansvar. Så länge skolan inte är statlig, måste de kommunala politikerna ta sin roll på större allvar. Lönen, arbetsbelastningen, arbetsmiljön och utebliven fortbildning kan kommunpolitiker inte svära sig fria ifrån. Strukturerad, lärarledd undervisning och kollegialt lärande är det som gör skillnad i klassrummet. Även den sämsta läraren har en markant chans att utvecklas till det bättre om rätt förutsättningar finns. Det är ett politiskt ansvar att skapa dessa.

Frågan kvarstår dock om det rimligt att läraren för klass 3a ska ha samma lön som läraren i klass 3b när 30 procent av eleverna i 3a når målen för godkänt i de nationella proven, medan motsvarande siffra för 3b är 80 procent och detta är ett ständigt återkommande mönster?

Det kan tyckas orättvist för många lärare att inte alla kan utses till förstelärare eller får ta del av lärarlönesatsningar, men är det verkligen det? Lärare är olika bra på sitt jobb, det är lika självklart som att olika elever har olika lätt att lära. Det viktiga är att kriterierna för karriärtjänster och lönesättning är tydliga och förutsägbara.

Det finns många skickliga lärare, som gör stora insatser trots dåliga förutsättningar. De förmår att anpassa undervisningen och utveckla eleverna oavsett var de börjar eller fortsätter. Skickliga lärare gör skillnad. Och de ska ha bra betalt.

 

Anna Manell

Leg. lärare

Skolpolitiker i Uppsala (L)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag