Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Inga bevis för att färre dör vid en avkriminalisering

Socialminister Lena Hallengrens nej till avkriminalisering har väckt mycket kritik.Foto: LARS SCHRÖDER/TT
Lennart Karlsson är ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen.

Det är anmärkningsvärt att socialministern får utstå så mycket kritik nu.

Ökad användning av narkotika skulle innebära ökade påfrestningar på folkhälsan. Är det verkligen något vi som samhälle önskar i en tid när våra sjukvårdssystem redan är pressade till bristningsgränsen? skriver Lennart Karlsson, ordförande i Narkotikapolisföreningen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Socialutskottet har beslutat att svensk narkotikapolitik ska utredas. Men när socialminister Lena Hallengren tydliggör att avkriminalisering inte är aktuellt så drar detta i gång en flodvåg av debattartiklar som kritiserar regeringen i allmänhet och Hallengren i synnerhet. Nu senast när Luf anser att socialministern är faktaresistent

Svenska Narkotikapolisföreningen tycker tvärtom att det är bra att socialministern och regeringen är tydliga i denna fråga. Det finns inga bevis för att avkriminaliserat bruk och avkriminaliserat innehav av narkotika skulle påverka narkotikadödligheten. Däremot finns det god anledning att anta att en signal om avkriminalisering riskerar ge en ökad användning av narkotika. Något som uppmärksammats i den norska rusreformsdebatten

Ökad användning av narkotika skulle innebära ökade påfrestningar på folkhälsan. Är det verkligen något vi som samhälle önskar i en tid när våra sjukvårdssystem redan är pressade till bristningsgränsen?

Exemplet Portugal inte så enkelt

Dödsfall på grund av långvarigt narkotikaanvändande eller direkta överdoser varierar över tid. Man ska komma ihåg att det kan vara vanskligt att göra jämförelser mellan olika länder i offentlig statistik. Utan djupare analyser refererar många som vill förespråka avkriminalisering till Portugal som föregångsland. Men när man tittar närmare på Portugal så förstår man att saken inte är vare sig enkel eller glasklar.  Att Estland till och med har högre dödstal än Sverige trots att man avkriminaliserat nämns inte heller. 

De enda som gjort något konkret för att bryta de höga dödstalen på senare år är rättsväsendet.

Oaktat detta så är det för många svenskar som varje år dör av narkotika. Mellan åren 2006 och 2014 ökade antalet döda till följd av opioidförgiftning. Vad många tycks förbise är att en stor del av dessa opioider är lagliga och har förmedlats av sjukvården. Fram till 2017 ökade dödstalen ytterligare då fentanylanaloger tog hundratals liv. Dessbättre avstannade denna trend. I huvudsak tack vare effektivt arbete från rättsväsendet. Ett arbete som i avsevärt hade försvårats om bruk/innehav av narkotika hade varit avkriminaliserat. 

Rättsväsendet har sänkt dödstalen

Vill man vara övertydlig så kan man faktiskt konstatera att de enda som gjort något konkret för att bryta de höga dödstalen på senare år är rättsväsendet. När det dessutom visar sig att merparten av de narkotikadöda redan varit kända av socialtjänst och vården så måste man ställa sig frågan om det är lagstiftningen och rättsväsendets roll som ska utvärderas? 

När det gäller ringa narkotikabrott så framställs det ofta som att det bara handlar om det kriminaliserade bruket. Få vet om att 49 gram cannabis eller 99 tabletter Tramadol också räknas som ringa narkotikabrott. Det finns en mängd olika skäl till att personer blir kroppsbesiktigade på misstanke om bruk av narkotika. En stor del av antalet rapporterade ringa narkotikabrott rapporteras som konsekvensbrott av eller i samband med annan brottslighet. Det ringa bruket och innehavet är ett viktigt brottsbekämpande verktyg. 

Att bedriva framgångsrik utredning mot narkotikalangare, utan möjlighet att säkra bevis i form av bruk/innehav hos köparen, vore som att ge den organiserade brottsligheten en julklapp, födelsedagspresent och namnsdagsuppvaktning på samma gång. 

Bryr ni er egentligen om narkotikadöden?

Att utreda svensk narkotikapolitik och i detta även titta på effekter av lagstiftning är bra men inte om utgångspunkten är att bruket ska avkriminaliseras till varje pris. Det finns en rad åtgärder som kan övervägas utan att behöva avskaffa konsumtionsförbudet. Att titta på alternativa påföljdsmodeller är en sådan. 

Svenska Narkotikapolisföreningen tycker att det är anmärkningsvärt att så många kritiserar socialministern för att hålla isär frågan om det kriminaliserade bruket och narkotikadöden. Det enda skälet till detta måste vara att mångas huvudfokus i frågan är det kriminaliserade brukets vara eller icke vara snarare än att faktiskt göra något åt narkotikadöden.

 

Av Lennart Karlsson

Ordförande Svenska narkotikapolisföreningen