DEBATT. Regeringen föreslog häromdagen åtgärder för att fler barn i utsatta områden ska gå i förskolan. Förslagen är ett steg i rätt riktning, men tyvärr helt otillräckliga om vi på allvar vill bryta segregationen.
Förskolan är en av de bästa uppfinningar i den svenska välfärdsstaten. Det gör att våra barn utvecklas socialt, förbereds för skolan, får växa också utanför hemmet och får fler kompisar. De allra flesta barn i Sverige går också i förskolan.
Barn exkluderas från samhället
Men bland de barn som aldrig börjar i förskolan finns en kraftig överrepresentation av barn som är utrikes födda och bor i utsatta områden. Det kan finnas en rad olika orsaker till detta. Många känner inte till hur den svenska barnomsorgen fungerar eftersom de allra haft något liknande i hemlandet. Föräldrar kan känna en oro då de själva inte integrerat sig i Sverige. Men det finns också dem som vill exkludera sina barn från den svenska samhällsgemenskapen av kulturella, patriarkala eller religiösa skäl.
Det utfärdas allmänna råd om svenska språkkunskaper i exempelvis äldreomsorgen och sådana bör också finnas för förskolan.
Barn i utsatta områden är ofta de som behöver förskolan allra mest. Barn är mycket mottagliga för språkinlärning i unga år och en plats i förskolan kan avsevärt förbättra kunskaperna i svenska och ge större möjligheter för resten av livet. I många utsatta områden har det svenska språket en oerhört svag ställning. Den trångboddhet och sociala utsatthet som präglar boendemiljön där visar också att de är viktigt att fler barn går i förskolan.
Ett ”erbjudande” räcker inte
I Sverige har barn i åldrarna 3–5 år rätt till avgiftsfri allmän förskola i 15 timmar i veckan. Regeringen vill att denna rätt utnyttjas av fler, och vill därför att kommunerna ska skriva in alla barn i förskolan från 3 års ålder. Föräldrarna får sedan tacka nej till platsen om de inte vill ha den. Socialdemokraterna menar att detta är ett ”erbjudande”.
Förslaget är ett steg i rätt riktning, och det har också föreslagits av utredaren Lotta Edholm, tidigare skolborgarråd i Stockholm stad för Liberalerna. Men det behövs samtidigt göras mer. Det räcker inte att skicka ett brev med ett ”erbjudande” till föräldrar i de mest segregerade områdena i Sverige. Vad som krävs är att den allmänna förskolan görs obligatorisk från i alla fall fem års ålder. Året därpå inträder skolplikten i Sverige, och då är det också rimligt att barnen som ska börja skolan ges i alla fall tre timmar pedagogisk verksamhet i förskolan under året dessförinnan.
Personalen ska prata svenska
Därtill måste Sverige höja kraven på språkkunskaper i svenska hos personalen i förskolan. Det utfärdas allmänna råd om svenska språkkunskaper i exempelvis äldreomsorgen och sådana bör också finnas för förskolan. Detta har också föreslagits av utredaren och det finns ingenting som hindrar att regeringen lägger fram också ett sådant förslag.
Barn i utsatta områden går i lägre grad går i förskolan. Detta måste politiker ta på allvar. De förslag regeringen föreslår är ett steg i rätt riktning, men det måste göras betydligt mer. Idag är det stort fokus i samhällsdebatten på ökad närvaro av polis och tuffare åtgärder för att bekämpa kriminalitet i utsatta områden. Detta är mycket viktigt för att skapa trygghet och upprätthålla lag och ordning. Men förskolan, skolan och de sociala myndigheternas arbete måste också fungera för att kunna ge ökade möjligheter för barn – och ungdomar att få en bra framtid. Sverige måste växla upp detta arbete och det är bråttom.
Av Fredrik Malm (L)
Skolpolitisk talesperson
