Framgångsrikt land. Landet är idag en högteknolofisk stormakt och på väg att bli världens tredje största ekonomi
Framgångsrikt land. Landet är idag en högteknolofisk stormakt och på väg att bli världens tredje största ekonomi

Indien snart tredje största ekonomin

Publicerad
Uppdaterad
Gandhis, Olof Palmes och det forna Sovjetunionens Indien finns inte längre. Landet har på kort tid blivit en högteknologisk stormakt och spås bli världens tredje största ekonomi. Det skriver ANNA KINBERG BATRA som i dagarna utkommit med en bok om Indien. Hon anser att den svenska bilden av landet är förlegad och att det svenska biståndet är tragikomiskt.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
I slutet av veckan som gick kom Kiran Mazumdar-Shaw, Indiens rikaste kvinna, på blixtbesök till Sverige. Hon driver flera bioteknikföretag, som bland annat forskar i genteknik på uppdrag av Astra Zeneca. Hennes mål är att företagen ska bli störst i världen inom sina branscher genom utveckling av teknik som får människor att må bättre, till exempel lättillgängliga insulinprodukter. Såväl forskning, produktion som de flesta anställda i företagen är indiska, men marknaden är global. I Sverige besökte hon Karolinska institutet och riskkapitalister, i syfte att öka det vetenskapliga och kommersiella utbytet. Och svenska riskkapitalister verkade klart intresserade av att bidra till de indiska företagens framfart.  Men utanför en snäv krets av Asienkännare, riskkapitalister och bioteknikexperter var intresset svalare. Bland politiker till exempel. Både dem och många inrikesjournalister skulle haft stor nytta av att vara med. Då hade de fått en bild av vad som händer i Indien i dag, och hur det påverkar oss. Och den bilden hade skilt sig betydligt från den vi får i skolböckerna och i tidningarna. När jag gick i skolan var Indien ett slutet land, som skildrades i skolböckerna som fattigt och sovjettroget och vars premiärminister Indira Gandhi verkade vara vän med Olof Palme. Men mest var Indien kossor på gatorna, hinduism eller möjligtvis hippieliv i Goa. Det kändes långt bort och angick inte oss. Då svalt människor i Indien, som vi skickade bistånd till och tyckte synd om. Då var det också befogat.   I dag är både Indira Gandhi, Olof Palme och Sovjetunionen döda. Men inte den svenska skeva bilden av Indien. Visst finns det fortfarande kossor, hinduer, europeiska hippies och flera hundra miljoner fattiga bönder i Indien, men dagens Indien är också världens största demokratiska marknadsekonomi, med världens största grupp engelsktalande högutbildade och en allt större del av världshandeln. Framför allt sedan den stora krisen 1991 har flera olika indiska regeringar satsat på infrastruktur, utbildning och ökad öppenhet. Genomsnittsindierns levnadsstandard har femfaldigats under den senaste tjugoårsperioden. I den takt den indiska fattigdomen minskar nu kan den vara utrotad om tio år, och enligt en rapport från Goldman & Sachs är Indien 2050 världens tredje största ekonomi. Indien vill bli en stormakt, som inte vill ha bistånd men gärna bättre handelsvillkor och en plats i säkerhetsrådet. Ett allt starkare Indien, som dessutom öppnar sig för omvärlden, kommer att ha stor ekonomisk och politisk effekt på världen i övrigt. Men det syns inte i särskilt många svenska tidningar och böcker. Är det för att svenska makthavare inte vet, eller för att de inte vill veta?   Indien har en miljard invånare, en sjättedel av världens befolkning, men enligt svenska mediedatabaser en tiondel av Tysklands plats i svenska medierna. Svenska medier skriver mindre om Indien än om Singapore, som har mindre än halva Sveriges befolkning. Indiens enda befolkningsmässigt jämförbara konkurrent Kina omskrivs fyra gånger så ofta som Indien i svenska medier och då oftast med näringslivet i fokus, medan Indien dubbelt så ofta som Kina förknippas med fattigdom, problem eller narkotika. Även i moderna skolböcker står fattigdom, jordbruk och religion i fokus för beskrivningen av Indien, medan den ekonomiska utvecklingen beskrivs som negativ eller inte beskrivs alls.  När Indien tackar nej till bistånd från oss, som nu senast efter tsumanikatastrofen i vintras, förvånas många i Sverige. Biståndsminister Carin Jämtin har, i traditionell storsvensk anda, öppet tvekat om världen har så många fler demokratiska länder än Sverige och Norge (DN). Sidas senaste indiska insats var att skeppa flyglar och svenska musiklärare för att avhjälpa bristen på västerländsk musik i Indien. Och än i dag skriver Sida på sin hemsida: "Stödet från ett litet land som Sverige kan inte bli annat än marginellt i den indiska ekonomin men utvecklingssamarbetet kan bidra med innovativa lösningar, teknologi och nytänkande i den indiska reformprocessen."   Men det som skapar indiskt välstånd i dag är inte bistånd utan marknadsekonomi – kanske är det just det som svenska socialdemokrater och skolboksförfattare inte vill erkänna ens för sig själva. Kiran Mazumdar-Shaws anställda är inte de enda indiska högutbildade som samarbetar med svenska kollegor. Det, till skillnad från den svenska Indienpolitiken, skapar innovativa lösningar, teknologi och nytänkande i Indien. Ett starkare och rikare Indien ökar konkurrensen om jobben och innovationerna, men det behöver inte vara negativt för oss. Svenskar är med och bygger tjänsteföretag, tunnelbanor och telefonnät i Indien. Och indier är med och utvecklar tekniska tjänster och framtidens läkemedel i Sverige. Det skapar nya jobb både här och där. Ökat utbyte av kunskap kan hela världen vinna på, eller i alla fall de länder som bejakar den. När svenskar tänker på Indien är det för det första inte särskilt ofta, och för det andra är det oftare med fokus på kossor, ormtjusare och fattigdom. Samtidigt tronar den svenska självbilden på minnen av fornstora dar. Effekten av det blir inte bara kunskapsbrist, utan också att Sverige riskerar att hamna alldeles för långt efter Indien när världskartan ritas om. För det gör den. ANNA KINBERG BATRA 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag