Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Illusionstrick på pinsamt hög nivå

NEDSLÅENDE ÖVERRASKNING. Så beskriver Jenny Küttim hur det var för Göran Lambertz att läsa Hannes Råstams (infällda bilden) bok. Foto: Olle Sporrong, Cato Lein

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Så fick vi det till sist bekräftat det som egentligen varit uppenbart sedan flera veckor. Högsta domstolens justitieråd Göran Lambertz samarbetar intimt med de tre män som anklagas för att ha vilselett tingsrätterna och på så vis fått Sture Bergwall fälld för åtta mord han inte begått: Åklagare Christer van der Kwast, polisen Seppo Penttinen och advokat Claes Borgström.

Lambertz envisa påstående att det skulle finnas bevis mot Sture Bergwall även i fall där resning beviljats och han friats från alla misstankar kommer alltså från precis samma gäng som fick honom fel­aktigt dömd i sex rättegångar mellan 1994 och 2001.

Jag häpnar över den intensiva mejlväxling som Expressen i går avslöjade och konstaterar att den ger oss flera viktiga pusselbitar till mysteriet Göran Lambertz.

Mejlen avslöjar bland annat att Lambertz innan han gick ut i debatten förstod att de "obestridliga fakta" som han trott bevisade Bergwalls skuld är "pulveriserade" i Hannes Råstams bok. Om han hade orkat läsa resningsansökningar och andra dokument från resningsprocessen hade han vetat detta för flera år sedan. "Bevisen" är för länge sedan avförda som värdelösa av de åklagare som gett Bergwall resning och i flera fall dessutom friat honom.

 

För det respekterade justitierådet Lambertz kom detta dock som en ned­slående överraskning när han läste Hannes Råstams bok.

I mejlen får vi nu följa hur han ber om peppning från samma män som Råstam och hovrätterna pekar ut som ansvariga för rättsskandalen. Göran Lambertz, som alltså är en del av Högsta domstolen, söker dessutom tröst hos Gubb Jan Stigson - en journalist som sedan flera år tillbaka förvägras att skriva om Quick-affären i sin egen tidning Dala-Demokraten eftersom redaktionsledningen upptäckt att hans rapportering varit osaklig i decennier. Efter att ha blivit dunkad i ryggen av det insyltade gänget gör justitierådet Lambertz ett ovanligt val. Han presenterar helt enkelt de, som han själv säger i mejlen, "pulveriserade" bevisen mot Bergwall på DN Debatt, som om de fortfarande var giltiga.

Mejlen visar hur Lambertz orkestrerar en ren PR-kampanj för att rädda sin egen och sina svårt tilltufsade vänners heder.

Justitierådet sitter på jobbet och vrider och vänder på formuleringar som han hoppas ska dribbla bort svåra frågor från journalisterna. Här finns en fascinerande brevväxling med polismannen Seppo Penttinen, den man som i resningsprocesserna gång på gång anklagas för att ha läckt information till Sture Bergwall under förhören och för att ha ljugit inför rätten.

Nu är Penttinens uppgift att bistå justitierådet Lambertz med underlag, korrekturläsa hans texter och förfina hans uttalanden. "Jag läser och skriver så det ryker", skriver Penttinen och Lambertz är tacksam: "Tack Seppo det är jättebra att få uppgifterna kvalitetssäkrade och kontrollerade av dig på detta sättet!"

 

Lika häpnadsväckande är de mejl där Lambertz ber åklagare Christer van der Kwast att själv formulera hur justitie­rådet ska försvara van der Kwasts hårt kritiserade arbete i mediedebatterna. van der Kwast höjer ett varnande finger: "Att du inte får framstå som en försvarare för mig och Seppo tror jag är viktigt."

Göran Lambertz återgäldar tjänsterna genom att själv agera medierådgivare åt gruppen. Han instruerar van der Kwast att vägen till framgång i radiostudion är att vara "lugn och eftertänksam och auktoritativ (men trevlig)" och ger Gubb Jan Stigson förslag på exakta intervjusvar som han ska använda för att fungera bättre i medierna än han normalt gör.

Allt detta kommer alltså från den man som 2006 fick till uppgift att granska just de förundersökningar och mord ­ domar som nu rivs upp en efter en. Lambertz omdöme kom efter bara några dagar. Christer van der Kwast och hans team hade inte bara gjort ett godtagbart jobb i Quick-utredningarna utan även "ett i allt väsentligt skickligt arbete".

Jag kan inte se annat än att målet varit att vrida klockan tillbaka och låtsas som om de fyra år som passerat sedan Sture Bergwall tog tillbaka sina erkännanden aldrig har hänt. Endast så kunde man slippa undan de riktigt besvärliga frågorna: vem bar ansvaret, och varför har de inte ställts till svars?

 

JENNY KÜTTIM

Jenny Küttim är journalist och researcher. Hon faktagranskade Hannes Råstams bok ”Fallet Thomas Quick. Att skapa en seriemördare” och gjorde tillsammans med Hannes Råstam tre filmdokumentärer om Quick-härvan.