REPLIK. I en debattartikel publicerad den 15 februari 2021 pekar Sveriges Bryggerier på gränshandeln som ett hot mot det svenska alkoholmonopolet och kräver sänkta alkoholskatter.
Endast en bråkdel av svenskars alkoholkonsumtion kommer från gränshandeln. Att sänka skatten på svensk alkohol för att minska smugglingen kan därför närmast jämföras med att skjuta sig själv i foten för att minska smärtan från en stukning.
Förklädd omtanke
Att argumentationen haltar känner så klart Sveriges Bryggerier till. Med förklädd omtanke om det svenska alkoholmonopolet och folkhälsan maskerar man dock sitt egna intresse av stor gränshandel och låga alkoholskatter.
Samma storbryggerier som i medier oroar sig över alkoholskattens inverkan på gränshandeln säljer nämligen sina produkter billigare till de tyska gränshandlarna än de gör till Systembolaget.
Bortom deras dimridåer står dock alkoholskattehöjningar stadigt som ett av Sveriges mest effektiva verktyg för att öka tryggheten och minska trycket på sjukvården.
Inte nog med det. Samtidigt som bryggarna kräver att alkoholskatten ska sänkas för att minska gränshandel och smuggling motarbetar de förslag för rimligare gränshandelsregler på EU-nivå – ett av de mest effektiva verktygen för att minska alkoholsmugglingen i Sverige.
Detta agerande är värt att ha i åtanke när man läser deras beskrivningar av hur organiserad smuggling utan ”varken nykterhets- eller ålderskontroller” finansierar kriminella verksamheter.
Skattehöjning är effektivt
Alkoholindustrins intressekonflikt i folkhälsofrågor är uppenbar och oundviklig. Bortom deras dimridåer står dock alkoholskattehöjningar stadigt som ett av Sveriges mest effektiva verktyg för att öka tryggheten och minska trycket på sjukvården.
Av Johnny Mostacero
Förbundsordförande för IOGT-NTO
