Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hutlösa bensinskatten handlar inte om miljön

Svenska bilister betalar redan i dag långt mer i skatter och avgifter än de kostnader de förorsakar för vägar, olyckor och miljö, skriver Kenneth Winsborg. Foto: SHUTTERSTOCK
Kenneth Winsborg är en av grundarna av Bensinskatteuppror.se, som samlade in 1,8 miljoner namnunderskrifter då det begav sig. Foto: PRIVAT

Politikerna försöker nu hitta nya vägar att föra väljarna bakom ljuset och kunna dra in mer skattepengar.

Det mullrar rejält, och med rätta, bland landets bilister. Kanske är det dags för ett nytt uppror, skriver Bensinskatteupprorets grundare Kenneth Winsborg. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | SKATT. Regeringen och dess samarbetspartier (dvs i praktiken S, MP, V, C och L) har beslutat att återinföra en överindexering av bensin och dieselskatten på två procent om året. Detta utöver att skatten höjs automatiskt med inflationen. Detta kommer med automatik att leda till världens högsta bränsleskatter – i ett land med liten befolkning och stora avstånd. 

Dessutom har regeringsunderlaget med Socialdemokraterna i spetsen kommit överens om att genomföra odefinierade miljöskattehöjningar på femton miljarder kronor, det är ett hissnande belopp, och risken är stor att mycket av höjningarna kommer lämpas över på vägtrafiken. 

I Frankrike har bägaren runnit över

Utöver bränsleskatterna har det redan införts nya skatter som bonus-malus, som drabbar alla som inte klarar vardagen med minsta småbilen eller har råd att köpa en dyr, särskilt gynnad miljöbil. 

Kort sagt – det mullrar rejält, och med rätta, bland landets bilister. I Frankrike var höjda bensinskatter startskottet för stora folkliga protester, och även på andra platser har ökade skatter på bilar och drivmedel drivit folk ut på gatorna när bägaren till slut runnit över. Som en av initiativtagarna till Bensinskatteupproret.se får jag mängder av uppmaningar att vi åter måste dra i gång kampanjen för att värna bilismen. 

Bensinskatteupproret blev enormt

Bensinskatteupproret startade 2005 och samlade in över 1,8 miljoner namnunderskrifter på hemsidan, det på en tid då nätaktivism och sociala medier bara var i sin linda. Totalt sett, med insamling av listor på bensinstationer, vid köpcentra och arbetsplatser över hela landet, blev slutresultatet över två miljoner namnunderskrifter. 

Forskningen visar att de som bor utanför stadskärnor eller i satellitförorter till våra tätorter drabbas precis lika hårt av höjda bränsleskatter som de som bor i direkt glesbygd

Kraven gällde lägre bensinskatt, borttagen moms på bensinskatten och samma moms på bensin som på kollektivtrafik (6 procent). Namnlistorna lämnades över till dåvarande finansminister och kampanjen blev ett av huvudämnena i partiledardebatten 2006. Sannolikt var det enorma gensvaret från svenska folket en anledning till att våra politiker därefter valt bort vanliga höjningar av bensinskatten. 

Automatiska smyghöjningar

Istället har vi fått se automatiska smyghöjningar av bensinskatten genom en komplicerad indexering, för att försöka dölja den verkliga kostnaden för Sveriges bilister. Ledande politiker pratar inte heller om höjda bensinskatter, utan att i samma andetag utlova kompensation till särskilt drabbade exempelvis på landsbygden. Jag ser detta som att kraften i protesterna i Bensinskatteupproret fortfarande lever, men politikerna försöker nu hitta nya vägar att föra väljarna bakom ljuset och kunna dra in mer skattepengar. 

Långt fler än de glesbygdsboende drabbas

Politikerna tjatar gärna om att de negativa effekterna av höjda bensinskatter uteblir om man undantar de som bor i glesbygd, och därmed skulle vara särskilt beroende av bilen. Det stämmer naturligtvis att det är bilen som gör det möjligt att bo i hela landet. Men det är inte bara i glesbygd som vi behöver bilen för att få vardagen att gå ihop. Forskningen visar att de som bor utanför stadskärnor eller i satellitförorter till våra tätorter drabbas precis lika hårt av höjda bränsleskatter som de som bor i direkt glesbygd. Det är bara i riktigt urbana miljöer i centrum av tätorter som bilberoendet är något lägre (Eliasson, Pyddoke & Swärdh 2016). Att undanta glesbygd från höjda bränsleskatter är alltså bara ett sätta att blanda bort korten - det hjälper inte majoriteten av de som är helt beroende av bilen. 

Utsläppsfria bilister kommer inte undan

Det var länge sedan förslag om höjda drivmedelsskatter handlade om miljön. Svenska bilister betalar redan i dag långt mer i skatter och avgifter än de kostnader de förorsakar för vägar, olyckor och miljö. 

Allt oftare erkänner högskattevurmarna också att de vill begränsa även framtidens tysta, säkra och utsläppsfria bilism. Hårt beskattade bilisters hutlösa bidrag till statskassan vill man inte behöva klara sig utan. 

Dagens politik underminerar tilltron till miljöskatter och risken är påtaglig att framtida utsläppsfri mobilitet kommer att beskattas lika hårt som dagens bensin- och dieselbilar. Regleringsivern trumfar förnuftet. 

Det hårdnackade motståndet mot bilen är ett hot mot vår fria mobilitet. Kanske är det dags för ett nytt uppror. 

 

Av Kenneth Winsborg 

En av grundarna av bensinskatteuppror.se 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!