Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hur kan ni acceptera sexuellt våld mot funktionsnedsatta?

Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet.

Det är skrämmande att så många personer med funktionsnedsättning upplever sexuella övergrepp i olika former. 

Vi föreslår nu en rad åtgärder för att komma tillrätta med problemet, skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. För ett par veckor sedan gick regeringen ut med ett välbehövligt program för att arbeta med mäns våld mot kvinnor. Programmet innehåller 40 punkter, men ingen av dem har någon särskild satsning på att minska våldet mot personer med funktionsnedsättning. DHR sa redan när programmet släpptes att det är anmärkningsvärt att personer med funktionsnedsättning återigen inte uppmärksammas. Framförallt av en regering som säger att den är feministisk.

I dag har Funktionsrätt Sverige och RFSU släppt rapporten ”Vill du ligga med mig då?”. Enkätundersökningarna som ligger till grund för rapporten är gjorda av Ipsos och båda genomförda under våren 2021. Sammanlagt svarade över 2 100 personer med olika funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar. I rapporten så går det bland annat att läsa att:

Drygt hälften har erfarenhet av sexuella trakasserier och andra sexuella övergrepp/ofredande så som att bli rörd, eller rört någon annans kropp på ett sexuellt sätt mot ens vilja.

Två av fem har upplevt sexuellt övergrepp genom psykisk påtryckning, till exempel att ställa upp på sex för att inte göra någon besviken.

En tredjedel har upplevt någon form av sexuell förnedring. 

En femtedel har blivit utsatt för, eller försök till, sexuell handling genom våld/hot om våld.

Överlag är andelarna mycket högre än i Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning om sexuell hälsa, kallad SRHR 2017.

Tyvärr inte förvånande

Resultaten av undersökningen är skrämmande, men tyvärr är vi många som inte är förvånade. För när vi hör vad våra medlemmar berättar själva så stämmer deras berättelser om upplevt sexuellt våld med vad som framkommer i rapporten. 

Det finns inget enkelt sätt att ta itu med problemet eftersom det genomsyrar så många delar av samhället. Men det första steget är att uppmärksamma situationen och sedan att försöka göra något åt det i handling. För att göra det behövs:

Att sexuell hälsa för personer med funktionsnedsättning lyfts i sexualundervisningen i skolan, på ungdomsmottagningar, habiliteringar, vårdcentraler och rehabiliteringsmottagningar. 

Att arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor, barnmorskor, läkare och annan vård- och omsorgspersonal vågar ställa frågor kring sexualitet och hälsa till personer med funktionsnedsättning – och ta till sig svaren.

Att handläggare inom kommun och Försäkringskassa som handlägger insatser inom LSS och SOL har tillräcklig kunskap för att kunna fatta beslut som möjliggör för personer med funktionsnedsättning att vara närvarande och aktiva föräldrar.

Att polis och rättsväsende får mycket större kunskap om hur våld i allmänhet och sexuellt våld i synnerhet ser ut mot personer med funktionsnedsättning. 

Sist men inte minst behöver regeringen revidera sitt 40-punktsprogram för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning verkligen ses som en särskilt utsatt grupp där extra insatser behöver göras.


Av Åsa Strahlemo

Förbundsordförande DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet