Christina Höj Larsen. Foto: Riksdagen.Christina Höj Larsen. Foto: Riksdagen.
Christina Höj Larsen. Foto: Riksdagen.
Polisen är på plats i Kärrtorp för att möta allmänhetens frågor efter den urartade demonstrationen mellan anti-nazister och nazister 16/12-2013. Foto: EMIL NORDINPolisen är på plats i Kärrtorp för att möta allmänhetens frågor efter den urartade demonstrationen mellan anti-nazister och nazister 16/12-2013. Foto: EMIL NORDIN
Polisen är på plats i Kärrtorp för att möta allmänhetens frågor efter den urartade demonstrationen mellan anti-nazister och nazister 16/12-2013. Foto: EMIL NORDIN
Christina Höj Larsen. Foto: TOMMY PEDERSENChristina Höj Larsen. Foto: TOMMY PEDERSEN
Christina Höj Larsen. Foto: TOMMY PEDERSEN

Hur kan nazister tillåtas hindra fredliga demonstrationer?

Publicerad

I söndags fick barnfamiljerna gå hem, medan nazisterna fick stanna och fortsätta störa och skrämma. Det är helt orimligt, skriver Christina Höj Larsen.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Även om det var allvarliga och smärtsamma saker vi skulle tala om på Mynttorget i söndags var stämningen varm. Torget fylldes av ett par hundra personer, allt från familjer med barnvagnar, äldre och yngre människor. Vi manifesterade för ensamkommande flyktingbarns rätt till trygghet, arrangörerna var socialsekreterare som i sitt yrke möter ensamkommande och som vill att de behandlas som andra barn, i enlighet med socialtjänstlagen. Där fanns ensamkommande flyktingbarn som själva får uppleva konsekvenserna av den nya lagstiftningen, sida vid sida med gode män, familjehem, lärare, klasskompisar och grannar. Vi lyssnade till musik, poesi och tal. Alla var vi där för att visa solidaritet med barn som befinner sig i en väldigt utsatt situation. 

Mitt i ett av talen dök en grupp nazister upp. Det fanns ingen som helst tvekan om hotfullheten. Slagorden ekade. De heilade och trängde fram mot oss. Panik och tumult utbröt. En del av deltagarna på manifestationen gick fram mot nazisterna för att hindra dem tränga fram. Andra av oss försökte trösta och skydda livrädda barn och vuxna. En bengal kastades, en fotograf slogs i huvudet. Tillstånd för vår manifestation fanns naturligtvis, ändå var inte en enda polis på plats. Det dröjde fem till sju långa minuter innan polisen kom. 

 

LÄS MER: Tar man barn i båten ror man dem i land 

 

När polisen väl kom valde de att anvisa nazisterna en plats på andra sidan gatan där de kunde fortsätta skrika slagord och bete sig hotfullt. 

Vi som samlats för att manifestera valde att fortsätta, jag var en bland många som talade. Men rädslan fanns kvar. Oron för vad som skulle hända när vi skulle skingras för att ta oss hemåt var tydlig. En del, framförallt barnfamiljer, kände sig för otrygga för att stanna.

Kanske trodde polisen inte att en manifestation med musik och poesi behöver skyddas. Men då blundar man för den framskjutning av positionerna som den högerextrema rörelsen gör. I ärlighetens namn har den pågått sedan nazister angrep den fredliga demonstrationen i Kärrtorp för ett par år sedan. Sedan dess har det skett angrepp på Pride, liksom terrorattentat mot flyktingboenden och politiska motståndare. För bara ett par månader sedan angrep nazisterna en liknande manifestation på Medborgarplatsen. 

Det är uppenbart att det är en högerextrem strategi att ge sig på manifestationer som samlar en bred skara vanligt folk – och att man dessutom försöker ta plats på symboliskt viktiga platser och tider som första maj och Kristallnatten. Att attackera manifestationen för ensamkommande i söndags passar in i det mönstret. Att det dessutom sker utanför Sveriges riksdag är ännu en fjäder i hatten för nazisterna. 

 

LÄS MER: Kan vi prata om de ensamkommande som tar livet av sig? 

 

Även grupper med vidriga åsikter har mötesfrihet. Men det innebär inte att polisen i varje läge måste säga ja när någon vill hålla ett torgmöte eller demonstrera. Inte heller att polisen måste tillåta att motdemonstrationer utan tillstånd fortsätter eller att de måste anvisa motdemonstranter plats alldeles intill så att de kan fortsätta störa och hota. 

Polisen måste inte ge tillstånd om det finns goda skäl att tro att brott kommer att begås, till exempel hets mot folkgrupp genom tal, nazisthälsningar eller nazistiska symboler. De måste inte ge de som söker tillståndet precis den plats eller det upplägg de själva önskar. 

I söndags fick barnfamiljerna gå hem, medan nazisterna fick stanna och fortsätta störa och skrämma. 

Att stå upp mot nazism och rasism är nödvändigt och rätt. Det är att stå upp för varandra. Det är något vi alla tryggt ska kunna göra. Det förutsätter att polisen skyddar våra demokratiska rättigheter och möjligheter. 

I söndags fick barnfamiljerna gå hem, medan nazisterna fick stanna och fortsätta störa och skrämma. Det är helt orimligt. Jag vill veta vad polisen tänker göra för att vi inte hamnar i samma situation igen?

 

Christina Höj Larsen

Migrationspolitisk talesperson (V) 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag