Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hur hamnade vi här, regeringen?

Moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman kritiserar regeringen och Magdalena Andersson hantering av offentliga finanser.
Foto: Bobbo Lauhage/Riksdagen

I går sågade två myndigheter regeringens förslag om att minska rot-avdraget. Och i dag kritiserade Finanspolitiska rådet regerings hantering av offentliga finanser.

Hur gick Sverige från att vara ett land hyllat för sin krishantering till att vara där vi är i dag?, frågar sig Niklas Wykman, Moderaternas skattepolitiske talesperson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I söndagens partiledardebatt lämnade statsministern och vice statsministern motstående besked i viktiga frågor för Sverige. I går kritiserade Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket (ESV) flera av regeringens förslag. I dag presenterade Finanspolitiska rådet (FpR) kritik mot hur regeringen sköter offentliga finanser. Hur kunde Sverige så snabbt gå från att vara ett land hyllat för sina offentliga finanser, sin krishantering och sitt ledarskap, till att vara där vi är i dag?

En del av svaret finns, precis som myndighetskritiken lyfter fram, i hanteringen av RUT- och ROT-avdraget. Med regeringens politik halveras möjligheten att göra RUT-avdrag och att renovera köket blir 20 000 kr dyrare. Precis som ESV skriver är det barnfamiljer som drabbas hårdast. Störst blir konsekvenserna för dem som blir av med jobbet. Det finns flera skäl till varför förändringarna är del av ett mönster som skadar Sverige:


Oförutsägbart. Precis som med överskottsmålet och skatten för vanliga löntagare lovade regeringen innan valet att inga försämringar av ROT skulle göras. Nu vet vi att skyddsvallarna i ekonomin monteras ner för att höja bidragen och att en miljon inkomsttagare får höjd skatt, och att ROT försämras. En regering som bryter löften skapar osäkerhet, vilket försämrar för jobb och tillväxt.



Trixande. Arbetsförmedlingen menar att försämringarna i ROT försvårar för grupper som har det tufft på arbetsmarknaden. FpR menar att förändringarna i A-kassan och ökade kostnader för att anställa unga leder till ca 35 000 färre jobb. Vad som är regeringens bedömning hålls dock i dunkel. Beräkningar har rensats bort från regeringens dokument.


Jobbfientliga. ROT och RUT möjliggör för fler att komma i jobb och för fler att jobba mer. RUT leder till ca 20 000 fler jobb. Regeringen är beredda att offra tusentals jobb bara för att de ogillar uppgifterna som utförs. FpR sammanfattar regeringens fokus på andra mål än jobben med att det blir mycket svårt att nå målet om lägst arbetslöshet i EU till 2020.



Fuskande. Ekobrottsmyndigheten varnar för att förslagen kommer att öka svartarbetet och minska skattemoralen. Det stöds av Skatteverket som tidigare visat att ROT- och RUT gör svarta jobb vita. Finansminister Magdalena Andersson var skattestatssekreterare i S-regeringen innan Alliansen. Då var acceptansen för svartarbete större och dubbelt så många tyckte illa om skatterna. Nu tar regeringen åter fart mot ett system där människor pressas ut i otrygga villkor.


Omotiverat. RUT är självfinansierande, det vill säga att intäkterna till staten på totalen inte försämras. ESV visar att regeringens påstående att ROT-avdraget skulle ha en låg självfinansieringsgrad är högst oklar. Så frågan är varför försämringarna görs? En politik som gör att jobb försvinner utan att tydliga skäl redovisas försämrar förtroendet för regeringen.


Klyftor. Av de ökade inkomstskillnaderna sedan 1995 skedde ca 85 procent fram till 2006. Tidigare S-regeringar tryckte ut människor från arbetskraften och ökade sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Försämringarna i ROT- och RUT verkar i samma riktning. Det blir svårare att få jobb och färre blir efterfrågade på arbetsmarknaden. De ökade skatteintäkterna som regeringen tror sig få ska dessutom användas för att höja bidrag som försvårar för jobb.


Regeringen bör ta till sig av kritiken från Ekonomistyrningsverket, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Finanspolitiska rådet och återta Alliansens politik om att föra Sverige mot full sysselsättning.


Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson