Polisen Emil Schyberg upplever hur brotten mot både vanliga medborgare och blåljuspersonal blir värre. Samtidigt är straffen alldeles för låga, menar han. Foto: PRIVAT och ALEX LJUNGDAHLPolisen Emil Schyberg upplever hur brotten mot både vanliga medborgare och blåljuspersonal blir värre. Samtidigt är straffen alldeles för låga, menar han. Foto: PRIVAT och ALEX LJUNGDAHL
Polisen Emil Schyberg upplever hur brotten mot både vanliga medborgare och blåljuspersonal blir värre. Samtidigt är straffen alldeles för låga, menar han. Foto: PRIVAT och ALEX LJUNGDAHL
I onsdags överlämnade riksåklagare Anders Perklev Blåljusutredningen till justitieminister Morgan Johansson. Foto: HOSSEIN SALMANZADEH/TTI onsdags överlämnade riksåklagare Anders Perklev Blåljusutredningen till justitieminister Morgan Johansson. Foto: HOSSEIN SALMANZADEH/TT
I onsdags överlämnade riksåklagare Anders Perklev Blåljusutredningen till justitieminister Morgan Johansson.  Foto: HOSSEIN SALMANZADEH/TT

Hur grov ska våldtäkten vara för ett vettigt straff?

Publicerad

Det värsta i denna soppa är att politikerna för medborgarna bakom ljuset. De vaggas in i den falska tron att straffen nu kommer bli mycket hårdare och längre, skriver ingripandepolisen Emil Schyberg.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | BROTTSLIGHET. När politikerna inte längre kan blunda för den tilltagande kriminaliteten haglar förslagen om hårdare straff tätt. Men så länge vi har ett system där gärningsmän ofta döms under brottets minimistraff, och där politikerna inte genom lagstiftning ändrar just detta förhållande bör debatten om hårdare tag inte tas på för stort allvar.

LÄS MER: Leif GW: Poliskrisen kommer att fälla Stefan Löfven 

Den 17 januari lämnade riksåklagare Anders Perklev över "Blåljusutredningen" till regeringen. Den innehåller en rad straffskärpningar vid brott mot polis men även räddningstjänst och ytterligare yrkesgrupper. 

Trots att många av brotten är grova ser vi gärningsmännen på gatorna igen efter alltför kort tid. 

Jag jobbar som polis i yttre tjänst och ser hur attackerna mot blåljuspersonalen tyvärr blivit värre och mer frekventa de sista åren. Brottsligheten rent generellt är något jag också upplever blir värre – med gruppvåldtäkter, skottlossningar och handgranatsattacker bland mycket annat. 

Domstolarna dömer regelbundet för låga straff

Nu tänker ni kanske att jag borde bli glad och upprymd över denna utredning och politikernas utspel om hårdare straff? Svaret är nej, inte speciellt. Jag välkomnar givetvis hårdare straff för att möta dagens grövre brottslighet men så länge vi har ett system där domstolar regelbundet dömer under minimistraff tar jag inte dessa utspel alltför seriöst. Detta trots att det i Brottsbalken går att läsa följande:

"Straff ska, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde." (Brottsbalken 29 kapitlet 1§)

 

LÄS MER: Utvisa den som inte respekterar våra lagar

 

När jag stöter på allmänheten är det många som har uppfattningen att minimistraff är, och skall vara just det: minimistraff. Att detta dock inte är verklighet kan nedan skrivelse i Brottsbalken vara en av orsakerna till:

"Om det är påkallat med hänsyn till brottets straffvärde, får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet." (Brottsbalken 20 kapitlet 3§)

Uppenbarligen är det påkallat väldigt ofta, sett till hur ofta gärningsmän döms till straff under minimistraffet. I stället för att enkom höja straffskalorna undrar jag varför politikerna inte tar fram lagstiftning för att komma åt problematiken på djupet. Varför ändrar inte politikerna på just det sakförhållandet att gärningsmän döms till ett lägre straff än minimistraff?

Hur grov ska våldtäkten vara för att gärningsmannen ska få åtta till tio års fängelse i stället för två?

I mitt yrke träffar jag och mina kolleger dagligen på multikriminella personer som gör sig skyldiga till brott om och om igen. De förändrar många brottsoffers liv för alltid. Trots att många av brotten är grova ser vi gärningsmännen på gatorna igen efter alltför kort tid. 

Tionde rattfyllan? Då räcker det med skyddstillsyn

Vi griper dem, utreder brotten och ändå döms de till för lindriga straff. Vi tar rattfyllerister som gör sig skyldiga till sitt tionde grova rattfylleri och som kommer undan med skyddstillsyn. Vi griper våldsbrottslingar för grov misshandel som får fyra, kanske fem månaders fängelse trots att minimistraffet är ett års fängelse. Jag ställer mig ofta frågan hur grovt ett brott ska vara för att domstolarna ska döma i den övre delen av straffskalan. 

Hur grov ska våldtäkten vara för att gärningsmannen ska få åtta till tio års fängelse i stället för två, tre, fyra år som det oftast döms till i dag?

Det är riksdagen och riksdagsledamöterna, tillika våra lagstiftare som har makten att göra något åt dessa brister i systemet. Det värsta i denna soppa är att politikerna genom dessa utspel och förslag, medvetet eller omedvetet för medborgarna bakom ljuset. Medborgarna vaggas in i tron att straffen nu kommer bli mycket hårdare och längre när de mest troligt inte kommer påverkas nämnvärt. 

Eller så beror det på okunskap hos politikerna. Jag vet inte vilket som är värst.

 

Av Emil Schyberg

Ingripandepolis i södra Stockholm

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag