Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Hotet mot Sverige är inte enbart militärt

Katarina Tracz.
Foto: / SÄPO

I en tid som präglas av hög osäkerhet står det klart att vår frihet och vårt oberoende är värda att prioritera. Säkerhet kostar, skriver Katarina Tracz.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

2016 går till historien som året då det otänkbara blev verklighet. Efter brexit-omröstningen och Donald Trumps valseger framgår det med all tydlighet att såväl det oförutsedda som det oönskade kan inträffa. Samtidigt har den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsatt att försämras dramatiskt. Inför 2017 befinner sig Sverige i en utsatt position i en allt farligare omvärld. Läget kräver omfattande satsningar på landets interna och externa säkerhet.

Den säkerhetspolitiska situationen kring Sveriges gränser blir allt allvarligare. Medan Ryssland fortsätter att rusta upp och bete sig aggressivt utanför sina gränser har Trumps valseger skapat ytterligare oro för Europas och inte minst Östersjöregionens säkerhet. 

Tidigare grundprinciper om amerikanskt stöd till Europa är nu ifrågasatta. För Sverige, som saknar försvarsallianser och – sett till andel av bnp – lägger minst pengar på sitt försvar av samtliga länder kring Östersjön, är det en farlig utveckling.

Men hotet mot Sverige är inte enbart militärt. 2016 visade att en rad icke-militära metoder kan användas för att polarisera och destabilisera. Cyberattacker, informationskrigföring och spridandet av falska nyheter kan underminera samhällets robusthet. Som presidentvalskampanjen i USA vittnar om används den typen av aktiviteter av främmande makt.


LÄS MER: Vi måste skydda oss mot nästa terrordåd


Utöver att sprida falska uppgifter utnyttjar desinformationen också ett lands interna brister och spänningar. Till hotbilden bör därför osäkerhet inom vårt eget lands gränser läggas. Attacker mot blåljuspersonal, dödsskjutningar och ett på flera håll överbelastat rättsväsende är reella problem. Dessa faktiska skeenden får en spridning som ibland är berättigad, men ibland underblåst av falska uppgifter i syfte att skapa oro. Grov brottslighet och svårigheter för rättsväsendet att sköta sin uppgift är en farlig utveckling som, utöver att påverka de drabbade, destabiliserar samhället i stort.

Till detta bör risken för terrorattacker adderas. Under 2017 kommer terrorn att fortsätta vara ett överhängande säkerhetshot. Här är Sverige särskilt utsatt. I 2016 års attacker fanns svenskar bland såväl offren som förövarna. 

Sverige hör till de länder i Europa som haft flest så kallade ”Jihadresenärer” per capita i Europa. De ökade problemen med radikalisering och terrorhot ställer särskilda krav på Säkerhetspolisen (Säpo).

Den samlade hotbilden är komplex men dessvärre högst påtaglig. Situationen löser sig inte självmant utan kräver satsningar; på försvar – militärt såväl som civilt – men också på säkerhetspolis och rättsväsende. Detta kräver dock att ansvariga politiker enas om att skjuta till resurser. Samtalen som ska leda fram till detta bör inledas omgående.


Verktygen för att åstadkomma mer ekonomiska medel finns. Tillkallandet av en ny försvarsberedning med målet att nå en hållbar finansiering som är i takt med den växande hotbilden vore ett sådant steg.

Andra tänkbara åtgärder som föreslagits är ett tillskott i form av ett lånefinansierat engångsbelopp samt att avsätta medel för försvarets akuta behov i tilläggsbudgeten för 2017. För att kunna möta interna säkerhetshot inom landets gränser bör kommande budgetar även ta höjd för ökade resurser till rättsväsendet inklusive Säkerhetspolisen.

Sammantaget är Sveriges situation och omvärldsläget allvarligare än på länge. Mycket tyder på att läget kommer att fortsätta försämras. I en tid som präglas av hög osäkerhet står det klart att vår frihet och vårt oberoende är värda att prioritera. Säkerhet kostar.


Katarina Tracz

 Chef för tankesmedjan Frivärld

FAKTA

Katarina Tracz

Chef för tankesmedjan Frivärld