Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hot och social oro är vardag på biblioteken

Biblioteken och bibliotekarierna axlar ett växande socialt ansvar. Resten av samhället måste göra detsamma, skriver Anna Troberg.Foto: ALEXANDER KALLAS
En alarmerande trend är ökningen av individer och grupperingar som fått ett plötsligt intresse av att påverka bibliotekens inköps- och gallringsstrategier. Foto: COLOURBOX

Biblioteken ska inte vara den sista utposten för människor som resten av samhället givit upp hoppet om, skriver DIK:s förbundsordförande Anna Troberg. 

 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DIK – fackförbundet för kultur och kommunikation – har för andra gången gjort en arbetsmiljöundersökning bland de bibliotekarier vi organiserar. Resultatet i den första undersökningen, som gjordes 2015, var dystert och nu är det tyvärr ännu värre. För allt fler bibliotekarier har hot och hat blivit en del av vardagen. Mer än hälften uppger att förekomsten av hot har ökat de senaste två åren. Många har dessutom blivit föremål för påtryckningar i samband med medieinköp.

 

LÄS MER: Janne Josefsson: "Visste ni att man bränner böcker i Sverige i dag?" 

 

I rapporten framträder två alarmerande trender. Den första är ökningen av individer och grupperingar som av rent politiska skäl fått ett plötsligt intresse av att påverka bibliotekens inköps- och gallringsstrategier. 

22 procent av folkbibliotekarierna uppger att de upplevt påtryckningar kopplade till medieinköp under de senaste två åren. På vissa bibliotek har detta lett till att det ansvarstyngda uppdraget att verka för fri åsiktsbildning förvandlats till en omöjlig balansakt med i det närmaste obligatoriskt hot och hat i sitt kölvatten.

 

LÄS MER: Stäng ute de som förstör

 

Bibliotek är, precis som en väl fungerande sjukvård för alla, en av varje sund demokratis grundpelare. Både vid inköp och utgallring upprätthålls det ansvarsfyllda uppdraget att främja den fria åsiktsbildningen av bibliotekariernas specifika yrkeskompetens. Det är ytterst allvarligt – både ur demokrati- och arbetsmiljöperspektiv – att det finns individer och grupper som medvetet och med hot och hat försöker styra denna process för egen politisk vinnings skull.

Social oro flyttar in på biblioteken

Den andra trenden är den sociala oro som finns i samhället i stort och som i allt större utsträckning också flyttar in på biblioteken. 73 procent av de tillfrågade folkbibliotekarierna uppger att de upplevt aggressivt beteende under de två senaste åren, riktat mot dem eller mot bibliotekens låneregler eller liknande. 39 procent av folkbibliotekarierna anger att det under samma tidsperiod förekommit våld på deras bibliotek.

I ett öppet och demokratiskt samhälle måste det alltid finnas platser där människor är välkomna att vara och mötas utan att betala direkt eller indirekt inträde. Biblioteken är och ska vara en av dessa platser, men det gör dem också extra utsatta.

 

LÄS MER: Ungdomen är bättre än sitt rykte

 

Biblioteken kan inte på egen hand lösa samhällets oförmåga att ge adekvat stöd för människor i samhällets marginal – människor med missbruksproblematik, psykisk sjukdom och annan social utsatthet. 

Bibliotek utgör visserligen ofta en extra positiv samhällskraft för just dessa människor, kanske främst för gruppen stökiga ungdomar. Men, detta faktum ger inte resten av samhället rätt att lämna walkover.

Arbetsgivare måste jobba mer med arbetsmiljön, ta bort allt ensamarbete och erbjuda utbildning i hur man lugnar och tar sig ur hotfulla situationer. Politiska beslutsfattare måste skapa ekonomiska förutsättningar för detta och även se till att socialtjänst och medborgarkontor får större resurser. Övriga samhällsinstanser ska inte skjuta över sitt ansvar på biblioteket.

Bibliotekarier ska inte ta det yttersta ansvaret

Bibliotekarier kan inte förväntas ta det yttersta ansvaret för människor med komplex social problematik. Biblioteken ska inte vara den sista utposten för människor som resten av samhället givit upp hoppet om. Biblioteken och bibliotekarierna axlar, förutom sitt redan stora demokratiska ansvar, också ett växande socialt ansvar. Resten av samhället måste göra detsamma.

 

Av Anna Troberg 

Förbundsordförande DIK, fackförbundet för kultur och kommunikation.