Höjd marginalskatt jagar bort talanger

FÄRRE VILL JOBBA. En höjd marginalskatt riskerar att minska antalet arbetade timmar hos högavlönade och i stället blir ökad fritid och andra aktiviteter mer attraktiva. Det är inte bra för landet, skriver Krister Andersson.
Foto: Denis Raev

Antalet arbetade timmar bland högavlönade riskerar att minska och i stället läggas på ökad fritid om marginalskatten höjs. Det är inte bra för landet, skriver Krister Andersson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Att "såga av grenen man sitter på" är en tydlig och stark metafor. Den måste därför användas försiktigt, men faktum är att det nu tyvärr finns anledning att använda den.

Regeringen vill höja världens redan högsta marginalskatt ytterligare. Med bakvänd logik tänker man sig att de som jobbar och tjänar mycket inte ska ha samma rätt till jobbskatteavdrag, som om de jobbade och tjänade mindre. Om detta genomförs blir det så allvarliga skadeverkningar för ekonomin att det knappt skulle ge några ökade skatteinkomster alls; i stället riskerar skatteinkomsterna till och med att minska. Därmed skulle det bli mindre utrymme för pensionärer och skolsatsningar. Frågan om hur skattehöjningen ska finansieras måste ställas. Vilka områden i budgeten ska få anslagen sänkta?

Att en höjd marginalskatt försvårar Sveriges möjlighet att vinna kampen om talangerna är uppenbart. Men därutöver riskerar antalet arbetade timmar hos högavlönade att minska och i stället blir ökad fritid och andra aktiviteter mer attraktiva. Det är inte bra för landet.

Frågan är egentligen enkel. Skatt på tobak ska få svenska folket att röka mindre, skatt på alkohol ska stävja drickandet och för att hålla tillbaka biltrafiken finns trängselskatt och skatter på bränslen. Med detta i minne måste man fråga sig om det kloka i att beskatta arbete ännu hårdare.

Skatter påverkar beteenden. Ibland är påverkan så kraftig att höjd skatt inte ger ökade intäkter. Det har visat sig för nämnda punktskatter, men gäller också när skatten blir alltför hög på arbete. När utbytet efter skatt blir för litet, då är det betydligt färre som vill jobba mer, ta större ansvar och satsa på utbildning.

Forskningen på området uppvisar bred enighet om hur skadliga höga marginalskatter är. En av Danmarks mest meriterade forskare, professor Peter Birch Sørensen, analyserade Sveriges skatter och pekade ut den högsta marginalskatten som den mest skadliga delen i hela skattesystemet. Den senaste Långtidsutredningen lyfte också fram marginalskatten som ett av systemets allvarligaste problem. Även professor Bertil Holmlund vid Uppsala universitet, enligt egen utsago "med hjärtat till vänster", har presenterat forskning med samma innebörd.

Helt nyligen kallades förslaget att ytterligare höja marginalskatten för heltokigt av professor Lennart Flood, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han visade att åtgärden skulle ge små eller inga inkomsteffekter men den skulle krympa sysselsättningen med mellan 2 000 och 34 000 jobb.

Att gå vidare med förslag som ger så skadliga effekter vore oklokt i en situation då arbetsmarknaden sviktar, då löften givits om att nå Europas lägsta arbetslöshet och då ambitioner finns att bygga ett kunskapssamhälle. Förslaget blir om möjligt ännu oklokare när man betänker att det inte heller ökar skatteinkomsterna, och därmed inte kan finansiera några reformer. Tvärtom. Är symbolpolitiken tillräckligt värdefull för att motivera uteblivna resurser för pensionärer eller uteblivna skolsatsningar? Det borde den inte vara.

Inte heller ur ett historiskt eller internationellt perspektiv blir höjd marginalskatt begripligt. När Sverige 1990/91 genomförde "hälften kvar" som princip för högsta möjliga skatt stod Socialdemokraterna bakom detta. Vi fick en konkurrenskraftig skatt med den tidens mått. Sedan dess har merparten länder gjort skattesänkningar, medan Sverige tyvärr gått i motsatt riktning. Att nu ytterligare höja marginalskatten vore direkt ohälsosamt, ja faktiskt som att såga av grenen vi sitter på.

Krister Andersson

Chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv