Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Högskolan ska bli en kraft för social förändring

Nu har regeringen tagit beslut för att bredda rekryteringen till högskolan, vilket nedprioriterats av den borgerliga regeringen, skriver Helene Hellmark Knutsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Regeringen har satt upp ett tydligt mål. Till år 2020 ska Sverige ha lägst arbetslöshet i EU. För att nå dit behöver vi prioritera investeringar i den högre utbildningen. Så mycket som hälften av Sveriges ekonomiska tillväxt 2001-2010 har skett tack vare den ökade andelen anställda med högskoleutbildning.

Därför är det djupt bekymmersamt att utbyggnaden av högskolan har stannat av under de senaste tio åren och att andelen sökande som antas till högskolan har minskat kraftigt.

Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning (S)

Detta samtidigt som söktrycket är högre än någonsin. Det är inte en politik som bygger Sverige starkt. Regeringen vill därför öka antalet högskoleplatser i hela landet.

Ett problem som ytterligare förvärrar situationen är att den sociala snedrekryteringen till högskolan består. Fortfarande är det drygt tre gånger så vanligt att de som har högskoleutbildade föräldrar går vidare till högre studier än de vars föräldrar har gymnasieutbildning.

Ju längre utbildning dina föräldrar har, desto större är sannolikheten att du studerar vidare.

Vi vill att den svenska högskolan ska välkomna alla - oavsett bakgrund, kön eller funktionsnedsättning.

Tidigare hade universitet och högskolor ett uppdrag att skapa en handlingsplan för att främja den breddade rekryteringen och sedan rapportera sina åtgärder till regeringen.

Detta tydliga uppdrag tog den borgerliga regeringen bort 2010 och breddad rekrytering har prioriterats ned politiskt.

Vi har nu sett vad som händer när politiken har ignorerat frågan om social snedrekrytering. Ingenting alls. Jag vill därför vara tydlig. Breddad rekrytering och breddat deltagande ska upp på den politiska dagordningen igen.

Regeringens mål är att alla unga ska känna att de har möjlighet och frihet att plugga vidare. Det betyder att så många dörrar som möjligt ska hållas öppna. Gymnasieskolan ska vara högskoleförberedande och det ska finnas goda möjligheter att läsa upp betyg på Komvux.

Men det räcker inte att de strukturella hindren undanröjs. Attityder och kunskap måste också ändras så att fler känner att högskolan är en möjlig väg för just dem. Det gäller såväl att söka till högskolan, som att kunna delta i studier på ett likvärdigt sätt.

De politiska beslut vi fattar i dessa viktiga frågor ska baseras på kunskap och vara väl belysta. i ett första steg ger regeringen ett myndighetsuppdrag om breddad rekrytering, som ska utmynna i ytterligare kunskap om vilka insatser som fungerar.

Samtidigt tillsätter jag också inom kort en expertgrupp för jämställdhet, som ska komma med förslag kring hur vi kan förbättra jämställdheten i högskolan.

Regeringens uppdrag för breddad rekrytering ger Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppgift att kartlägga lärosätenas arbete med breddad rekrytering. i uppdraget ingår att lyfta fram goda exempel och att lämna rekommendationer till lärosätenas fortsatta arbete. Arbetet ska fokusera på både hur fler kan attraheras till högskolan och på hur deltagandet i den högre utbildningen kan stärkas.

Frågan har i princip varit död politiskt de senaste åren, vilket innebär att arbetet på olika håll inte haft högsta prioritet.

Detta uppdrag från regeringen ger UHR ett tydligt och starkt mandat med sitt arbete.

Det finns flera skäl till varför det är viktigt att motverka snedrekryteringen. Det är orättvist att ens bakgrund ska spela så stor roll för valet att gå vidare till högskolan.

Snedrekryteringen innebär också att samhället inte utnyttjar sina talanger, samtidigt som efterfrågan på personer med högre utbildning ökar.

En breddad rekrytering och ökad mångfald leder även till att utbildningens kvalitet ökar. i en grupp där studenterna har olika bakgrund berikas utbildningen av att fler erfarenheter, perspektiv och uppfattningar bryts mot varandra.

Vi vill att högskolan ska vara en kraft för social förändring. Kunskap blir inte mindre för att den delas av fler - tvärtom. Högre utbildning stärker vårt demokratiska samhälle, och även tillväxt och välfärd.

Att alla människors potential och talanger får möjlighet att blomstra är därför inte bara en fråga om jämlikhet, det är också en ekonomisk vinst för hela samhället.

Helene Hellmark Knutsson

Minister för högre utbildning och forskning (S)