DEBATT. Den 11 september sker ett ödesval. Inte bara till riksdagen, utan också till regioner och kommuner. För första gången i Sveriges historia kan ett högerradikalt parti med nazistiska rötter få ett rejält inflytande. Att det handlar om ett ödesval kan också visas genom en konkret analys av de två huvudalternativen. En regering ledd av Magdalena Andersson (S) respektive en regering ledd av Ulf Kristersson (M).
Skillnaden mellan alternativen är djup. Katalys har i en ny analys fingranskat vad de två alternativen skulle betyda. Slutsatsen är att det vore en katastrof om Moderaterna fick styra med stöd av Sverigedemokraterna.
Privatiserad och segregerad välfärd
Högerpartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har varit pådrivande när det gäller privatiseringen av välfärden. Den kommunala hemtjänsten är särskilt ofta nedlagd i kommuner där Moderaterna styr (som i Staffanstorp där M styr tillsammans med SD). Högerpartierna har också varit pådrivande för att privatisera äldreomsorgen (som i Sölvesborg). Resultatet har blivit sämre personaltäthet och en starkare tystnadskultur.
Högerpartierna är också mer benägna att använda Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom vård och omsorg. Det har skapat en omfördelning av vård och omsorg från glesbygd och fattiga förorter till bostadsområden med många höginkomsttagare.
I riksdagen har högerpartierna röstat nej till alla försök att strama åt skolbolagens frihet. De har röstat nej till att minska möjligheten för bolagen att ta ut vinst, nej till justeringar av kösystemet och nej till en skolpeng som inte missgynnar de kommunala skolorna. I riksdagen försvarar högerpartierna privata sjukvårdsförsäkringar som gör det möjligt att betala sig till bättre köplats i den i grunden offentligt finansierade vården. De motsätter sig alla begränsningar av vårdbolagens frihet. Konsekvensen blir ökad social segregation.
Urholkar tryggheten
Moderaterna och Kristdemokraterna vill försämra både a-kassa och sjukförsäkring för att genomföra ett nytt jobbskatteavdrag. Sverigedemokraterna har visserligen motsatt sig den försämringen, men det mesta tyder på att partiet kommer att vika ner sig. Det gjorde man redan 2018 då man röstade på en högerbudget.
För att pressa ner arbetslösheten krävs i stället en kombination av utbildning och offentliga satsningar. Högerns alternativ är nya jobbskatteavdrag, lägre ”bidrag” och fler låglönejobb. Det kommer inte att skapa fler jobb, men däremot ökar det klyftorna.
Det måste komma fram innan valdagen, så inte tusentals människor gör samma misstag som 2006. Att rösta emot sina egna ekonomiska intressen.
Högerpartierna driver tillsammans en antifacklig politik med fler otrygga jobb och minskat fackligt inflytande.
Kulturkrig och dålig klimatpolitik
Sverigedemokraterna kräver stora neddragningar av folkbildning, stödet till folkhögskolor och fri kultur. Partiet vill ha en ökad statlig kontroll av kulturens innehåll. Detta är tillsammans med migrationen en av SD:s hjärtefrågor där partiet inte kommer att vika ner sig i förhandlingar med M och KD.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill alla skära ner i stödet till public service. Sverigedemokraterna anser att public service representerar det ”vänster-liberala etablissemanget”.
Vad gäller klimatet har Naturskyddsföreningen klassat Sverigedemokraterna som det parti som har i särklass sämst miljö- och klimatpolitik. Inom partiet finns en underström av klimatförnekare. Det är inte vad vår värld behöver.
En stenhård högersmocka
Sverigedemokraternas så kallade integrationspolitik går ut på att dra in välfärd för personer som inte är svenska medborgare eller medborgare i ett EU-land. Deras förslag skulle innebära att 100 000 barn förlorar sina barnbidrag. Även Moderaterna och Kristdemokraterna har hakat på en politik i samma riktning, det skulle skapa ännu större fattigdom och segregationen skulle fördjupas.
Efter två mandatperioder i opposition är Moderaterna allt mer desperata. Vägen till makt går genom att gå i armkrok med Sverigedemokraterna. För SD är det viktiga att få inflytande över migrations- och kulturpolitiken. För att göra det möjligt har partiet successivt böjt sig alltmer för Moderaternas syn på fördelning, skatter och välfärd. Sverigedemokraterna sluter därför upp bakom högerns löntagarfientliga politik och är i dag ett renodlat högerparti. En högerregering modell 2022 skulle innebära en stenhård högersmocka mot vanligt folk. Det måste komma fram innan valdagen, så inte tusentals människor gör samma misstag som 2006. Att rösta emot sina egna ekonomiska intressen.
Av Daniel Suhonen
Chef fackliga idéinstitutet Katalys
Mats Wingborg
Fristående utredare och författare till rapporten ”Vad en moderatledd SD-regering skulle innebära” som finns att läsa på www.katalys.org