Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hjälp oss att freda akuten från gängen

Polis på plats utanför Karolinska sjukhuset i augusti förra året. Enligt personal uppstod en "extremt hotfull situation" efter en skjutning i Tensta. Foto: JANNE ÅKESSON/SWEPIX
Irene Svenonius vädjar till justitieminister Johansson: Ta omgående initiativ till en lag om larmbågar i sjukvården. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES
Irene Svenonius är moderat i finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting. Foto: ANNA MOLANDER

Efter skjutningarna söker sig gängmedlemmar till akuten vilket skapar otrygghet för personal och patienter.

Nu krävs att Morgan Johansson agerar – gör det möjligt att använda larmbågar, skriver finanslandstingsråd Irene Svenonius (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | OTRYGGHET. Otryggheten i Sverige ökar, både den upplevda och faktiska otryggheten. Enligt BRÅ:s (Brottsförebyggande rådet) slutstatistisk för 2017 som presenterades den 23 mars har antalet anmälda brott ökat, liksom antalet konstaterade fall av dödligt våld. Samtidigt oroar sig nästan en tredjedel (29 procent) i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Detta samtidigt som Sverige står inför ett nytt säkerhetsläge och inte haft så här låg polistäthet på tio år.

Särskilt illa är det i Stockholmsregionen. Av landets 61 utsatta områden som polisen listar, finns 25 stycken hos oss. Här finns det nu 1 000 personer som tillhör kriminella nätverk. Förra året hade vi rekord i skjutningar – 129 stycken där 19 människor miste livet. Rekordmånga vapen är i omlopp, enligt Polisen.

Flera exempel på hotfulla situationer vid akuten

Den här utvecklingen går i allt större utsträckning ut över sjukvårdens verksamheter och leder till otrygga situationer för både medarbetare och patienter. Det här är inte något vi bara ser i Stockholmsregionen, utan även i exempelvis Göteborg och Malmö.

 

LÄS MER: Kriminella gängen sätter skräck på akuten: "De har ingen respekt" 

 

Det finns flera exempel på detta. Efter en skjutning i Rinkeby i början av året fick 16 poliser rycka ut till akuten i Solna, samtidigt som dubbla väktarskiften fanns på plats för att hålla lugn och ro. Ett annat uppmärksammat och fruktansvärt exempel är skottlossningen i Östberga i södra Stockholm förra sommaren, då förskolebarn fick gömma sig i ett skjul medan skotten haglade utanför. Efteråt sökte sig många av de som deltog i gänguppgörelsen till akutmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna där det blev tumult och en stor polisinsats.

Ingen ska behöva vara rädd för att åka till akuten. Ingen ska heller behöva vara rädd för att gå till jobbet på akuten. Den ökade otryggheten i samhället kräver nya och effektiva verktyg.

Hot och våld har blivit vardag för vårdanställda

Vi ser även att hot och/eller våld har blivit vardag för medarbetare inom sjukvården. I den medarbetaruppföljning Stockholms läns landsting gjort för 2017 uppger cirka 3 000 personer att de utsatts för hot eller våld av en extern person. Majoriteten av dessa arbetar inom sjukvården. En sjuksköterska på ett sjukhus i Stockholmsregionen som jag träffade berättade att hon har hittat knivar på skadade som kommit till akuten. En annan berättade om att de ibland hittar vapen. Flera vittnar också om en oro för vad de skadades anhöriga, släkt eller vänner tar med sig in på akuten.

Utvecklingen är oroande – vi behöver fler verktyg

Det finns flera åtgärder vi själva kan vidta för att trycka tillbaka den här utvecklingen. Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har exempelvis inlett ett samarbete med Polisen som innebär att de i samband med skjutningar automatiskt skickar polisbilar till akuten. Vi inför nu kroppsburna kameror för ordningsvakter på våra akutmottagningar och vi startar ett pilotprojekt med anonyma namnbrickor med målet att sedan införa det brett i hela landstinget. Vi kan dock inte göra allt själva.

Utvecklingen är så pass oroande att vi måste överväga nya och effektiva verktyg, för att förebygga allvarliga händelser. Jag vill därför att justitieminister Morgan Johansson gör det möjligt för akutmottagningarna, liksom exempelvis domstolar, att använda sig av larmbågar vid särskilda händelser, till exempel i samband med en skjutning, gängrelaterad brottslighet eller i händelse av terrordåd.

En ny lag krävs för att öka tryggheten

För att landets akutmottagningar ska kunna använda sig av detta krävs det att riksdagen stiftar en ny lag. Och denna lag vill jag att regeringen tar initiativ till omgående. Vi är beredda att finansiera larmbågarna om regeringen gör det möjligt. Utöver larmbågar behöver vi fler poliser med högre löner, möjligheter till utökad kameraövervakning och ett förstärkt rättsligt skydd för sjukvårdens medarbetare.

Ingen ska behöva vara rädd för att åka till akuten. Ingen ska heller behöva vara rädd för att gå till jobbet på akuten. Den ökade otryggheten i samhället kräver nya och effektiva verktyg. 

Vi måste hålla vapen, knivar och andra livsfarliga föremål utanför sjukvården. Därför undrar jag om justitieminister Morgan Johansson (S) är beredd att öppna för larmbågar på akuten?

 

Av Irene Svenonius (M)

Finanslandstingsråd, Stockholms läns landsting

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!