Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hemligstämplande utan proportioner

LÄTTA PÅ SEKRETESSEN. Det är dags att handelsminister Ewa Björling, M, ser över sekretessen som gäller för Exportkreditnämndens verksamhet. En ökad transparens minskar risken för korruption. Foto: Suvad Mrkonjic

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Via Exportkreditnämnden, EKN, garanterade skatte­betalarna förra året svenska exportföretags affärer för avsevärda 60 miljarder kronor i fler än 120 länder. Handlar det om affärer som kan bidra till korruption, barnarbete eller miljöförstöring i de berörda länderna?

Det vet vi inte. Och vi kan inte heller ta reda på det.

Det frekventa bruket av hemligstämpeln på EKN har länge varit en källa till oro. 2001 begärde ett antal parlamentariker i en motion en översyn av sekretess­bestämmelserna i syfte att öppna nämnden för allmänhetens insyn.

Konstitutionsutskottet avstyrkte med hänvisning till information som EKN hade lämnat om att nämnden "vanligtvis" lämnar ut de viktigaste uppgifterna i sina ärenden. Med detta avsågs uppgifter om vem exportören är, vem köparen är, vilket land exporten avser, vilket projekt alternativt vilken vara som avses samt garanterat belopp.

 

Efter att ha granskat 103 garantiförbindelser som EKN utfärdade under hösten 2011 kan vi, Utgivarna, och Nyhetsbyrån Siren, konstatera att den öppenhet som påstods råda för ett årtionde sedan inte har något med dagens verklighet att göra.

Köparen var sekretessbelagd i 100 procent av garantierna.

Varan/tjänsten var sekretessbelagd i 61 procent av garantierna.

Exportland var sekretessbelagt i 60 procent av garantierna.

Garanterat belopp var sekretess­belagt i 57 procent av garantierna.

Exportören var sekretessbelagd i 43 procent av garantierna.

EKN:s hantering av handlingsoffentligheten får oss att undra om nämnden har glömt bort vilka som är myndighetens primära uppdragsgivare. Omsorgen om exportföretagens affärer verkar vara betydligt större än den om allmänhetens rätt till insyn i miljardgarantierna. När vi började begära ut allmänna handlingar och offentliga uppgifter från EKN så tyckte myndigheten att det var på sin plats att meddela oss vilken "stor oro" detta hade skapat bland export­företagen. Det visade sig att nämnden som ett led i sin "själv­ständiga" sekretessprövning låter före­tagen ta ställning till vilka uppgifter som bör offentliggöras.

Vi har begärt ut tjänsteanteckningar från flera av de kontakter som EKN har haft med exportföretag i sekretessärenden. Att döma av dessa så är det i praktiken företagen själva som avgör vilka uppgifter som EKN ska lämna ut om sina export ­ garantier.

Givetvis förstår vi att Exportkreditnämnden hanterar uppgifter som kan vara känsliga för de berörda exportföre­tagen. Det finns emellertid ett intresse av insyn i denna verksamhet. Statligt stöd till enskilda är generellt sett en känslig form av myndighetsutövning som kan innebära en risk för att privata intressen gynnas på ett otillbörligt sätt. I det här fallet gäller det att vara särskilt observant eftersom Exportkreditnämnden medverkar till affärer på särskilt känsliga marknader.

 

Vi kommer därför att föreslå att regeringen ser över den sekretess som gäller för Exportkreditnämndens verksamhet och överväger en regeländring för att trygga ett minimum av insyn i verksamheten.

Handelsminister Ewa Björling, M, lyfter ofta fram vikten av ökad transparens för att minska risken för korruption, inte minst när det gäller EU:s hantering av snuset.

Nu har handelsministern själv möjlighet att göra skillnad.

 

MATTI LARSSON

Vd och chefredaktör för nyhetsbyrån Siren

JEANETTE GUSTAFSDOTTER

Vd för Utgivarna

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!