Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hemförsäkringen bättre än polisen för våldtagna

Rättssamhället sviktar, menar debattören. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Justitieminister Morgan Johansson (S). Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ett rättssamhälle som tappat förmågan är ett hot mot mänskliga rättigheter. Våldtäktsoffren försätts i ett rättslöst tillstånd och det manliga våldet befästs. Hur länge ska detta svek få fortgå? skriver Kjell Corneliusson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | METOO. Fungerar hemförsäkringens överfallsdel bättre än rättssystemet? Är anhöriga och organisationer skyddet för våldtagna kvinnor när gärningsmän går fria? Rättsväsendets impotens och sveket mot våldtäktsoffren gör frågorna befogade.

Fram ur uppropet Metoo väller berättelser som flickor och kvinnor tryckt undan. I svallet uppmanar politiker att göra anmälningar. Tyvärr visar statistiken att anmälan sällan leder till åtal och dom. Med största sannolikhet möter våldtäktsoffret ett oförmöget rättsväsende.

Enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, 2016 gjordes 6 120 våldtäktsanmälningar. Samma år personuppklarades 689 brott varav 177 ledde till åtal med dom. Jämförelsen mellan personuppklarade brott 2015 (20 procent) och 2016 (11 procent) är en utveckling åt fel håll.

Kontaktförbudets effekt vid kvarstående misstanke, eller nya hot efter kontaktförbudets upphörande, är ingen upplyftande läsning. Statistiken avslöjar ett verkningslöst skydd.

Brå:s utvärdering av ändring av lagen 2011 visar att andelen beviljade beslut minskar.

Beviljade beslut: 2003: 50 procent, 2013: 33 procent, 2016: 25 procent.

 

Rättssamhällets misslyckande

Enligt statistik från Åklagarmyndigheten (2017) år 2016 gjordes 12 500 ansökningar om kontaktförbud. Det framgår också att endast 3 250 beviljades. Tillsammans med 5 291 överträdelser, med få påföljder, är kontaktförbudet ett nederlag.

Den låga uppklarandedelen och låga antalet fällande domar bekräftar rättssamhällets misslyckande.

Vem försvarar offrens upprättelse? Vem garanterar deras rätt till stöd och skydd när en misstänkt gärningsman går fri? Våldtäktsoffer tvingas söka sig till andra aktörer.

Så här kan ett försäkringsbolags utlåtande se ut: 

"Vi har mottagit polisens förundersökning och journaler. Detta är en bekräftelse på att överfallsdelen i din hemförsäkring lämnar ersättning för våldtäkt. Beviskravet för försäkring ligger på nivå att man skall göra det mer antagligt att man utsatts för brottet. Utifrån de uppgifter som finns i förundersökningen samt journaler har vi bedömt att du gjort detta."

Här väger bevis och sannolikheten rättmätigt till offrets fördel. Försäkringsbolagens bedömning grundas på en mer saklig sanning. Att bli trodd, och få bekräftat att våldtäkten på sannolika skäl ägt rum ger offret viss upprättelse. Men utan rättslig prövning och en dömd gärningsman har samhället släppt skyddsgarantierna. Tillkortakommandet har skapat rättslöshet för tusentals våldtäktsoffer.

 

Justitieminister Morgan Johansson

Parallellprocesser tar över. Kvinnojourer, närstående, organisationer och försäkringsbolag ersätter samhällets brister. Men det räcker inte. Brist på rättssäkerhet kan försäkringsbolag, ideella insatser och närstående inte kompensera.

Ett rättssamhälle som tappat förmågan är ett hot mot mänskliga rättigheter. Offret försätts i ett rättslöst tillstånd och det manliga våldet befästs. Hur länge ska detta svek få fortgå? I Aftonbladet den 21 februari meddelar justitieminister Morgan Johansson att regeringen ger högsta prioritet åt sexualbrotten. Ett särskilt område är uppklarandedelen och låga antalet lagföringsbeslut. Det är ett erkännande om sveket mot en våldtagen kvinna, som tar risken att anmäla en våldtäkt. 

Låt orden bli till handling!

 

Av Kjell Corneliusson

Debattör, stiftelsen Tryggare Sverige, nätverket Närstående till våldtäktsoffer

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!