Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Hej, kompis – fan vad du ser ut i håret"

Flickor kan säga att de tycker om varandra och ge varandra komplimanger. I pojkarnas värld är det precis tvärtom, där haglar de nedvärderande kommentarerna, skriver forskaren Fredrik Zimmerman.Foto: SHUTTERSTOCK
Fredrik Zimmerman är forskare och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås.Foto: PRIVAT

Mats kan inte säga "jag tycker om dig" till Erik utan att riskera sin sociala status. Han går i stället fram till sin vän och säger något nedvärderande. 

Lärarna ingriper sällan mot den destruktiva jargongen mellan killkompisar – i stället hänger de med, skriver forskaren Fredrik Zimmerman.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | GENUS. En boxare som bara kan anfalla aggressivt utan att kunna balansera detta med en god defensiv blir snart knockad och står utan framgång. Så blir även pojkar knockade av livet om de är destruktivt aggressiva, och pojkar som far illa, gör andra illa. 

Det är alltså inte bara för pojkars välmående och välgång som pojkar behöver lära sig fler förmågor för att balansera sin aggressivitet. Utan även för alla personers välmående i deras omgivning, kanske till och med främst för jämnåriga flickors skull. 

De hamnar i destruktiv spiral

Det finns situationer där det är gynnsamt att ha en aggressiv förmåga. Men att enbart ha utvecklat en aggressiv förmåga utan att kunna balansera denna med andra förmågor är ett problem för många pojkar, visar forskning återkommande. I min forskning om pojkar i skolan har jag sett lärare som kämpat för att ge elever som visar en låg studiemotivation en chans i livet. Lärarna måste säga till pojkarna högt och tufft vid vissa tillfällen, men visa omsorg för samma elever vid andra stunder. Dessa lärare har utvecklat flera förmågor och är ett exempel på vikten av detta.

När jag föreläser så talar jag ofta om betydelsen att lära pojkar utveckla förmågan till omsorg. Kritiken jag stundtals får är att pojkar behöver en aggressiv förmåga, man ska inte göra pojkarna till mesar och pojkar måste få vara pojkar. Många pojkar verkar dock kunna utveckla sin aggressivitet alldeles på egen hand. Det många behöver hjälp med är att utveckla andra förmågor för att kunna balansera sin aggressivitet och bara använda den när det verkligen behövs. Annars hamnar de i en allt mer våldsam och destruktivt nedåtgående spiral. 

Därför retar pojkar sina kompisar

Det är därför som jag exempelvis diskuterar exemplet med varför pojkar skojretar varandra. Om man går in i ett klassrum sitter ofta pojkar och ger varandra nedvärderande kommentarer. 

Varför retar killar som är kompisar varandra? 

 De som ger bäst nedvärderande skämtsamma kommentarer får ofta hög status. 

 Kan en pojke ta emot ett nedvärderande skämt om sig själv utan att visa sig ledsen bevisar han sig vara tuff och tålig, vilket är maskulina ideal.

 Pojkar upplever en social förväntan på sig att skojretas och vill bli socialt accepterade.

 Det är ett socialt accepterat sätt för pojkar att visa gemenskap på.

Flickor kan säga att de tycker om varandra och ge varandra komplimanger. Mats kan inte säga till Erik att "jag tycker om dig" utan en social kostnad. Mats går därför fram till Erik och hälsar på honom genom att säga "fan vad du ser ut i håret". Man bryter ett tabu när man hälsar på detta sätt och det gör man bara med kompisar. Därmed bevisar handlingen deras samhörighet. Det finns något motsägelsefullt i att det sätt som pojkar kan visa gemenskap på, samtidigt reproducerar att de ska visa sig tuffa och tåliga. Uppmärksamma att jag skriver visa sig, många pojkar har i intervjuer sagt att de mår dåligt av dessa skämt men visar inte detta. 

 

LÄS MER: Snälla föräldrar, allt kan inte handla om era barns diagnoser

 

Lärarna hänger med i stället för att ingripa

Jag ser ofta lärare som snabbt och tydligt avbryter när en kille skojretar en tjej och säger att så beter man sig inte mot en tjej. Men lärare brukar aldrig avbryta när en kille skojretar en annan kille, möjligtvis kan det ske om de stör andra. Lärare till och med hänger med i skämtandet om killarna för att vinna deras gemenskap. 

Detta reproducerar synen att killar upplever att de ska vara tuffa och tåliga, enligt intervjuer med killarna själva. Om man har en nolltolerans mot skojretande i klassrummet behöver inte killarna vara oroliga över varifrån nästa kommentar kommer, i stället kan de koncentrera sig på vad läraren säger. De får reflektera över hur de kommunicerar med andra och hur andra mår. Det blir en del i att utveckla andra förmågor än att visa sig tuff och tålig. Dessutom får flickorna en bättre studiemiljö. 

 

Av Fredrik Zimmerman

Forskare och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås