Hedersmorden bara toppen på ett isberg

Amineh Kakabaveh.
Foto: Rikstagen.
Foto: Robban Andersson

Samhället har lämnat "invandrarna" i de utsatta områdena, i vilka de till slut isolerar sig och bevarar föråldrade synsätt, seder och bruk, skriver Amineh Kakabaveh.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Hade Fadime fått leva hade hon med stor sannolikhet långt före mig valts till Årets svensk för sin kamp för ”invandrartjejer". Femton år har gått sedan Fadime talade i Sveriges Riksdags om det hedersförtryck som hon och hundratusentals ungdomar, främst flickor, än i dag utsätts för. Jag möter dem dagligen på möten i skolorna. Jag träffar kvinnor och flickor i alla åldrar med olika religionstillhörighet och kulturell bakgrund - från Bangladesh och Indien till Latinamerika och Sydeuropa. För att inte tala om Mellanöstern och Nordafrika.  

Vi har som invandrade kvinnor ett gemensamt problem. Vi är utsatta för förtryck av den egna familjen och släkten. Men också av samhället och myndigheter, som inte erkänner vår utsatthet alltid som sker i hederns namn. Är man hbt-person är man ännu mer i underläge. 

Under workshops i skolor möter vi många utsatta flickor som kämpar för att komma ur den destruktiva situationen. I en av Stockholms förorter förra veckan kom några flickor fram till mig för att berättade om sina problem.

En flicka som varit här i Sverige i drygt ett år berättade för mig att hon inte kan förstå varför hederskulturen i Sverige, som hon drömde att få komma till, är värre här än i hennes hemland. Hennes dröm om frihet blev helt krossad när hon inte ens får ha nagellack. Har hon det blir hon kallad "hora" av sin egen far, sina bröder och släktingar. För henne var det absurt att människor accepterade att hennes egen far och hennes bröder betedde sig så illa mot henne i ett land där man respekterade mänskliga rättigheter. Hon var mycket bestämd och sade att hon ville bli som jag - utbildad och politiker. "Är det möjligt?" frågade hon.


LÄS MER: I 15 år har politikerna ignorerat Fadime


En annan kvinna i 40-årsåldern kontaktade mig för att få råd om vad hon ska göra nu när hon äntligen träffat en kille som hon ville flytta ihop med. Men mamman och pappan hade sagt att hon inte var deras dotter om hon gjorde det. ”Och vi slutar vara morföräldrar till dina barn”, hade de sagt.

Kvinnan hade två barn i ett tidigare arrangerat tvångsäktenskap. ”Jag är 40 år nu men mina föräldrar vill bestämma vem jag träffar, möter, få besök av. Jag var sju år när jag kom till Sverige och får ännu inte bestämma över mitt eget liv", berättade hon för mig.

En av mina vänner från Turkiet fick samtal av en släkting som berättade att hon under fastan under ramadan åt en dadel på en marknad i Turkiets mest moderna och sekulära stad Izmir. Hon blev omringad av religiösa extremister som skällde på henne för att hon åt en dadel under ramadan. Min vän som bor i en av Stockholms förorter förklarade för henne: ”Jag är inte ett dugg förvånad. Jag bor i ett av världens mest "feministiska" länder men blir kallad hora när jag tar på mig shorts eller korta kjolar. Sveriges förorter är som Erdoğans Turkiet.


LÄS MER: I förorten växer männens diktatur


Organisationen Varken Hora eller Kuvad (VHEK) lät 2016 göra en undersökning i några av Stockholms och Göteborgs socialt och ekonomiskt utsatta förorter. Båda undersökningarna pekade i en och samma riktning och mycket tydligt att flickornas liv begränsas och avskärmas. De får inte umgås med killar i samma ålder. Deras möjligheter att fatta egna beslut inskränks. Föräldrarna börjar tidigt tala om vilka ungdomarna skall gifta sig med. Äktenskap med någon från en annan etnisk grupp sågs med oblida ögon. 70 procent av föräldrarna förväntar sig att flickorna skall vara oskulder när de gifter sig, och så vidare. Över 80 procent av flickornas angav att deras livsutrymme är begränsande och de är kontrollerade av manliga släktingar och föräldrar.

Hedersmorden som sker är fruktansvärda men är bara toppen på ett isberg, vars huvuddel består i ett vardagligt förtryck av psykisk och fysisk misshandel av unga, främst flickor. 

Samhället – myndigheter, företag och organisationer har lämnat "invandrarna" i de utsatta områdena, i vilka de till slut isolerar sig och bevarar föråldrade synsätt, seder och bruk. I enklaver kulturellt skilda från det svenska samhället frodas hederskulturerna, som resulterat i hundratusentals barn och unga isoleras. Priset får flickor och kvinnor betala.


Amineh Kakabaveh

Grundare till organisationen ”Varken hora eller kuvad”


Amineh är även riksdagsledamot (V)