Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hedersförtryck drabbar inte bara unga kvinnor

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Hederskulturen påverkar inte bara unga flickor.

Äldre kvinnor som lever enligt hederskulturens normer är de mest osynliggjorda människorna i det svenska samhället, skriver Amineh Kakabaveh.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | HEDERSFÖRTRYCK Om utlandsfödda kvinnornas sociala villkor överhuvudtaget uppmärksammas handlar det ofta om de unga kvinnornas situation. 

Men även de äldre kvinnorna måste lyftas. 

Under mina år i riksdagen har jag lagt flera motioner och interpellationer samt deltagit i debatter som handlat om utlandsfödda kvinnors situation. I mitt arbete i Varken hora eller kuvad har jag också mött många kvinnor som kommit till Sverige som barn och unga, inte sällan redan bortgifta eller som under de första åren här förmåtts ingå arrangerade äktenskap under varierande grad av tvång. 

Många är lågutbildade 

Många har fött barn tidigt och inte tillåtits fullgöra sin skolgång. Många är lågutbildade då deras föräldrar i enlighet med tradition och kultur satsar på sönerna och gifter bort döttrarna. 

Hade vårt system stått upp för invandrade kvinnors och flickors rättigheter, i stället för tradition och kultur samt religion som hållit dem kvar i hederskulturen, hade kvinnorna kunnat lära sig svenska och kunnat få riktiga jobb. I stället hamnar de i utanförskap.

Det händer visserligen att en del yngre kvinnor skiljer sig – något som är mycket krävande för dem som levt under hederskulturens normer. Väl ute ur äktenskapet brottas de med lågavlönade jobb och försöker kanske ta igen sin försummade skolgång. Det är ett liv med hårda villkor.


LÄS MER: Skillnad mellan hedersförtryck och slöjan 


Ingen inkomst

Arbetar de till exempel deltid i ett okvalificerat yrke blir det inte mycket till a-kassa om de förlorar sitt jobb. Och hur blir det för dessa kvinnor när de blir äldre? Hur stor blir den pensionsgrundande inkomsten när man haft en låg eller ingen inkomst alls?

De äldre utlandsfödda kvinnorna som kommit hit, levt och lever sitt liv i enlighet med hederskulturens normer är sannolikt de mest osynliggjorde människorna i det svenska välfärdssamhället.

Det som är gemensamt för många av dem är deras låga utbildning och analfabetism, arbetslöshet, dålig hälsa och beroendeställning av mannen och familj. 

Inte inskrivna hos Arbetsförmedlingen 

För några år sedan kartlades kvinnors situation i Botkyrka kommun. Det visade sig att tusentals kvinnor var utan arbete, ekonomiskt beroende av sina män och varken inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller de sociala myndigheterna.

Endast 46 procent av kvinnorna i arbetsför ålder som bor i Rinkeby förvärvsarbetar.

Jag har träffat kvinnor som på grund av hederskulturen inte gått i skolan, därför att de blivit bortgifta och sedan varit minderåriga hemmafruar. En kartläggning gjord av Expressen tillsammans med nationalekonomen Charlotta Melander visade i våras att endast 46 procent av kvinnorna i arbetsför ålder som bor i Rinkeby förvärvsarbetar. Och nästan var femte kvinna har kortare utbildning än nio år, inte ens motsvarande svenskt högstadium.

Förebygg fattigdom

Allt detta är naturligtvis ett jämställdhetsproblem, inte minst för de enskilda kvinnorna, men också ett samhällsproblem. Vårt samhälle har inte belyst hederskulturens olika mekanismer som även påverkar de äldre kvinnorna och på så sätt tillåtit arbetslöshet, ojämlikhet och ojämställdhet drabba dessa kvinnor.

Satsningar i svenska språket och särskilda utbildningsinsatser, CSN:s bidrag och arbetsmarknadsåtgärder behöver anpassas till denna målgrupp. Även vårt pensionssystem måste på något sätt inkludera denna målgrupp så att man förebygger fattigdom i framtiden.


LÄS MER: Våra naiva politiker måste agera mot hedersförtrycket 


En kulturkamp

Ändå var det knäpptyst om dessa kvinnors situation när regeringen presenterade sin Delegation mot segregation.

Kampen mot segregationen är till stor del en kulturkamp - en jämställdhetskamp där vår feminism måste gälla även förortskvinnornas kamp mot hederskulturen. 

Tar man inte den striden kommer samhället aldrig kunna bekämpa segregationen och hedersnormerna.


Av Amineh Kakabaveh (V)

Ordförande i Varken hora eller kuvad och riksdagsledamot