Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Heberlein straffar de redan utsatta

Joakim Månsson Bengtsson svarar Ann Heberlein i debatten om tiggeriförbud. Foto: Bernard Mikulic
Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Det Ann Heberlein (M) föraktfullt kallar välgörenhet är i praktiken både humant och kostnadseffektivt, skriver Joakim Månsson Bengtsson (Fi) i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | TIGGERI Ann Heberlein (M) har hakat upp sig. Artikel efter artikel pumpas ut nästan maskinellt, alla med samma syfte – att hetsa mot en av Europas mest marginaliserade folkgrupper och upprepa samma förslag till lösning. Tiggare ska ut och tiggeri ska förbjudas, nu senast i en debattartikel i Expressen.

Men precis som i alla tidigare artiklar har Ann Heberlein fel. Tiggeriförbud föreslås av den som ser fattigdom, överraskas och blir bestört. Det är inte en helt märklig reaktion – ingen vill att andra ska ha det dåligt. Det som däremot är märkligt är Heberleins ovilja att ta till sig av fakta och beprövade metoder.

Raoul Wallenberg-institutet skriver i en rapport från 2016: 

"Från Lunds system med härbärgen öppna året runt kommer flera lyckade exempel på individer som, när de fått stabilitet genom tillgång till vatten, sanitetsanläggningar och tak över huvudet, kunnat skaffa jobb och flytta till mer självständiga boendeformer”

20 personer i Lund har lyckats ta sig ur tiggandet

Raoul Wallenberg-institutet konstaterar att ett härbärge med den modell som funnits i Lund hjälpt EU-medborgare i utsatthet att få jobb och bostad. Jag vet själv nästan 20 personer i Lund som hittills lyckats ta sig ur tiggandet. Härbärgena som drivits av föreningen Hjälp tiggare i Lund har gjort det möjligt för flera familjer att lämna fattigdomen och utsattheten.

Trygga härbärgen hjälper och fungerar i verkligheten, till skillnad från tiggeriförbud som närmast är en borgerlig önskedröm. Att erbjuda en trygg plats där de utan hem kan stanna och sova en längre period, maximalt tre månader utifrån EU-lagstiftning, i kombination med samhällsguidning resulterar i jobb och praktisk fattigdomsbekämpning. 

Det Heberlein föraktfullt kallar välgörenhet, är i praktiken både humant och kostnadseffektivt i längden. Heberlein skriver om värdighet. Men att som aspirerande beslutsfattare vara så ivrig att försämra vardagen för en av Europas mest marginaliserade grupper är knappast värdigt.

Tiggeriförbud hjälper ingen men stjälper alla. Vill Heberlein hjälpa de i extrem fattigdom bör hon titta bortom opinionsmätningarna och i stället på de metoder som fungerat i praktiken.

Tiggeriförbud finns inte bland dem.

 

Av Joakim Månsson Bengtsson (Fi)

Riksdagskandidat för Feministiskt Initiativ och före detta verksamhetsutvecklare i föreningen Hjälp tiggare i Lund