Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hatet mot muslimer är ett hot mot demokratin

Kashif Virk.
Donald Trump.Foto: Polaris.
Sorg efter attentatet mot en moské i Quebec.Foto: Dario Ayala.

När en hel religion och alla dess anhängare utpekas som ett hot mot samhället kan det leda till att lagar likt Trumps inreseförbud tillämpas, skriver imamen Kashif Virk.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I dagarna har president Trump infört ett inreseförbud från sju i huvudsak muslimska länder. Vid sidan av det uppenbara kaos som detta bidragit till har det även skickat fruktansvärda signaler till muslimer runtom i världen.

Bland dessa muslimer finns de som drabbats av extremistisk terror. Signalen de får nu är att de representeras av extremister som begår brott mot mänskligheten i islams namn, och att de därför inte är välkomna. Denna signalpolitik är bortom all logik. Demoniseringen av islam och muslimer har blivit en del av människors vardag.

Vi måste inse att hatet mot muslimer i våra samhällen är ett hot mot hela demokratin och dess principer. När en hel religion och alla dess anhängare utpekas som ett hot mot samhället kan det leda till att lagar likt Trumps inreseförbud tillämpas. Det kan också leda till att antidemokratiska krafter tar lagen i egna händer och agerar våldsamt.

När kritik övergår i hets, hot och fobiska yttringar är det ett klart tecken för att samtalet sker på en antidemokratisk nivå.

 

LÄS MER: Värdefullt om koranen kunde förklaras

 

Attentatet mot en moské i Quebec under söndagen är ett fruktansvärt exempel på när hatet mot islam går från ord till handling. Så sent som måndags kväll rapporterades det om en brand i en moské i Uppsala som polisen misstänker är anlagd.

Hatfyllda uttryck mot min religion har på senare tid blivit allt vanligare. Detta skapar rädsla och upprördhet på båda sidor, vilket är välkända faktorer till att människor radikaliseras.

Upplevelsen av utanförskap är en grogrund till att människor tar en extrem livsväg. Det är även ett allvarligt hinder för integration och fredlig samexistens.

Vårt svar som samhälle måste vara fortsatt tro på mångkultur och pluralism. Efter attacken i Quebec konstaterade premiärminister Justin Tradeau att ”mångfald är vår styrka och att religiös tolerans är något vi värderar högt”. Dessa ord lyfter fram ett ideal som vi dessvärre håller på att gå miste om. För om en hotfull stämning mot en religion och alla dess anhängare accepteras och tolereras undermineras demokratiska principer som i slutändan finns till för alla. Det skulle skada principen om religionsfrihet.

 

LÄS MER: Islamkritikerna har samma, dolda syfte

 

Muslimer är en särskilt utsatt religiös grupp. Å ena sidan finns våldsverkare som kapat vår religion och gjort livet outhärdligt för oss på många sätt. Å andra sidan finns det de som anser muslimer är en inre fiende och ett allvarligt hot mot demokratin.

I Sverige och i många andra länder misstänkliggörs muslimer och får ta emot hat och hot på basis av sin religion. Men låt det vara klart att de krafter som i dag särskilt ger sig på muslimer, mycket väl kan ge sig på andra grupper i samhället i morgon.

När det gäller kritiken mot islam så måste den få fortsätta. Och där kommer imamer likt jag själv alltid vara redo att bemöta argument med argument.

Jag är övertygad om att en respektfull dialog, även om den har en kritisk udd, kan främja samexistensen mellan olika kulturer och religioner. Samtalet om islam måste därför bli mer sansat och resonerande. För dialogen gynnar förståelse och minskar hatet.

 

Kashif Virk

Imam