Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hästmisshandeln bara toppen av ett isberg

Här piskas hästen på Örebrotravet. Misshandeln är bara toppen av ett isberg, skriver Lennart Persson.Foto: ATG
Lennart Persson, journalist och fd amatörkusk.Foto: Adam Ström/stalltz.se

Jag mår uppriktigt illa av alla bortförklaringar som nu står som spön i backen. Hästarna sätts på undantag och girigheten slår nya rekord inom travsporten – samtidigt som den fria pressen stängs ute, skriver travprofilen Lennart Persson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Efter mer än 55 år i, och med, travsporten håller bägaren på att rinna över. Styrkan i musten tunnas ur. Intresset sviktar. Inte bara på grund av hög ålder. Mer på vad som hänt – och händer. 

Hästmisshandeln i Örebro var vedervärdig. Det inser alla. Ändå var det bara toppen av ett isberg. Alla märkliga dopinghistorier. Alla extrema drivningar vi sett. Från Italien. Från USA. Från Frankrike. Från Australien. I travlopp som ATG gladeligen visar oss i atg-live. Alla mystiska formförbättringar på hästar hos vissa tränare.

Kanyler och kvicksilver

En lärling, anställd av den italienske travtränaren Alessandro Gocciadoro, var mannen som delade ut de numera berömda spöstraffen. Gocciadoro, som ej själv var på plats i Örebro, tog senare avstånd från misshandeln. Ändå är det som hände inget mot var Gocciadoro själv sysslat med. Vi har sett honom misshandla många hästar på ett ännu mer avskyvärt sätt. Speciellt i italienska storlopp. 

Inte nog med det. Ifjol ertappades Gocciadoro med kanyler och kvicksilver i sin hästbuss på Åbys stallbacke. Svensk Travsport (ST) bötfällde, efter tio månaders utredning, italienaren med 60 000 kronor.

Hästar misshandlas dagligen

Samtidigt som upprördheten nu är stor över lördagens händelser fortsätter ST:s eget spelbolag ATG att visa lopp från Australien där hästar misshandlas så gott som dagligen. Därmed legaliserar travförbundet spödrivningarna på ett för mig ofattbart sätt. Även några av landets toppkuskar har legaliserat Gocciadoros närvaro på svenska travbanor genom att köra hans hästar. Hästarna har hamnat i underläge. Spelet är viktigare. Enskilda tränares och kuskars framgångar kommer före. Hästarna sätts på undantag. Girigheten slår alltid nya rekord.

Från och med i går har Kanal 75 ensamrätten på att bevaka den svenska travsportens tävlingar. Vem ska då avslöja oegentligheter?

ST borde ha agerat tidigare. Talat om för de svenska kuskarna att de ska avstå från att erbjuda sina tjänster åt Alessandro Gocciadoro. Men från högsta ort har det varit tyst. Därmed har Svensk Travsport bidragit till all den negativa publicitet som händelsen i lördags medförde.

Varför dröjde det så länge?

Etik och moral är ord som ofta förminskas när det gäller travsporten. Kuskar bryr sig inte om det är moraliskt eller etiskt rätt att köra åt tränare som fällts för grova dopingsförseelser eller misshandlat hästar under lopp. De säger gärna ja till att köra även om uppdragsgivaren har en historia med tveksam vandel. Så uppstår plötsligt stunden när eftertankens kranka blekhet infinner sig. Det krävdes att en lärling misshandlar en häst inför ett lopp för att avståndstaganden skulle bli verklighet. Varför dröjde det så länge?

Media har också sitt ansvar. Som i lördags när Kanal 75 under den långa V75-sändningen varken visade eller berättade om vad som hade hänt. ”En incident” hette det i tv-programmet. Lite senare på kvällen fylldes tidningar, tv och radio med rapporter om skandalen.

Kanal 75 är travsportens eget mediabolag. Från och med i går har detta bolag ensamrätten på att bevaka den svenska travsportens tävlingar. Vem ska då avslöja de oegentligheter som händer innanför travbanornas välbevakade områden?

Fria pressen stängs ute

ST:s beslut att stänga ute den fria pressen är enbart ett spel för galleriet. Det finns gott om plats för de få journalister som bevakar travet. Ta Elitloppet på Solvalla som exempel. Eftersom publiken inte får komma in så finns hela den stora E-läktaren för journalisterna att breda ut sig på. De lär i så fall knappast utgöra en större risk för smittspridning än alla de aktiva som finns på plats.

Jag mår uppriktigt illa av alla bortförklaringar som nu står som spön i backen. Plötsliga avståndstaganden som helt saknar trovärdighet. Patetiska försök att sopa rent nedanför egen trapp. Och ST:s försök att förhindra en normal journalistisk granskning av verksamheten.

 

Av Lennart Persson

Pensionerad journalist och f d amatörkusk