Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Hårdare tag göder bara övervakningsindustrin

Ann Britt Grünewald, före detta fängelsechef.
Foto: Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN
Peter Söderlund, riksdagskandidat för Miljöpartiet.
Hans Andersson, doktor i ekonomisk historia.

Alla partier kräver hårdare tag mot brottsligheten. Felet är att det inte funkar. Hårdare tag göder bara övervakningsindustrin med skattepengar, skriver Peter Söderlund, Hans Andersson och Ann Britt Grünewald.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det pågår i dag en debatt som handlar om att låsa in fler kriminella i fängelser, i vad som förefaller en enkel lösning på problemet med aggressiv kriminalitet.

Alla partier kräver hårdare tag. Felet med detta är att det inte funkar. Det göder bara övervakningsindustrin med skattepengar, och det är många av förespråkarna nog medvetna om.

Men grunden till brottsligheten är att söka i fattigdom och ojämlikhet. Även om det är vårt eget ansvar om vi väljer att begå brott eller ej, har det alltid varit så. Hårdare tag har inte hjälpt i USA, där de har större andel av befolkningen i fängelse än något annat land.

Folkrörelserna byggde Sverige

Vi kan i dag välja att skapa ett hårdare samhälle – eller att se tillbaka på hur vi tidigare har löst problem förut i det här landet? Vem byggde det välstånd som nu alltmer håller på att urholkas?

Det var de folkrörelser som sedan 1800-talet arbetat med att ge den farliga underklassen en självkänsla, byggd på solidaritet och framtidstro, ordnat kvällskurser och startat folkhögskolor. Likaväl som den politiska kampen i riksdag och regeringar har det stilla arbetet med folkbildning format landet Sverige.

Frivilliga förebygger bäst

Men det finns krafter som skräms av solidariteten, som inte vill inkludera nya folkgrupper, utan splittra och skrämma. De bygger en falsk bild av det gamla fattig-Sverige som en sörgårdsidyll och frånkänner föreningsliv och folkbildning dess dynamiska roll i byggandet av det demokratiska välfärdslandet Sverige.

De frivilligorganisationer som mest effektivt arbetar brottsförebyggande och med rehabilitering är uppbyggda av före detta kriminella. De kan få direktkontakt med ungdomar i riskzonen eller som sitter av sina straff på olika anstalter. De som för en kriminell livsstil lyssnar inte på myndigheter, poliser eller socialtjänstemän, utan på de som har liknande erfarenheter, men valt att satsa på ett hederligt liv. De kan till en låg kostnad utföra ett effektiv brottspreventivt arbete, hjälpa både unga och äldre till ett liv utan droger och kriminalitet.

Det handlar om att skapa förståelse för varför unga människor tar steget in i brott, lyssna på dem och deras föräldrar, gå in i dialog med dem och visa på alternativa sätt att leva.

Ett ovärderligt arbete

Dessa organisationer har i samarbete med Kriminalvården informerat intagna och interner om hur samhället fungerar, vilket många som valt en kriminell livsstil har ganska vag eller helt felaktig uppfattning om.

De har besökt fängelser och upplyst om fördelarna med ett liv utan droger och brott, för att få de intagna att inse att utbildning och jobb kan leda till en normal tillvaro, vilket är något många faktiskt vill ha innerst inne. De har drivit utslussningshem, där de som muckat från fängelse kunde få bo utan att komma i kontakt med sina gamla kamrater som ville locka in dem i nya drogberoende och nya brott.

Samhället måste bidra

Stat och kommuner måste öka sitt stöd till frivilligorganisationer som vill jobba med att påverka dömda och frigivna för att hjälpa dem till ett liv i solidaritet och kamratskap, bistå med boende och chanser till arbete, samt erbjuda sport- och kulturupplevelser.

När dessa frivilligorganisationer var som störst gick brottsligheten ner i Sverige, men ”samhället” valde att beröva dem finansiering och det är då gängkriminaliteten och skjutandet börjar öka.

Hårdare tag ger hårdare brottslingar

Samtidigt ska vi inte glömma att det är en myt att brottsligheten som sådan ökar. En myt som sprids av en ohelig allians av rasistiska populister och övervakningsindustrins lobbyister, eller nyttiga idioter, som går deras ärenden. Hårdare tag som går ut på att låsa in kriminella leder till att de kriminella blir hårdare. De kommer att bygga nätverk i anstalterna och skapa beroenden som står sig i årtionden.

Det finns en kostnad i att förebygga. Kostnaden att låsa in är betydligt högre.

Av Peter Söderlund

Riksdagskandidat för Miljöpartiet och UNODC Expert Consultations on Treatment and Care for People with Drug Use Disorders in Contact with the Criminal Justice System

Hans Andersson

Doktor i ekonomisk historia, forskar om brottslighet och rättskultur och sitter i styrelsen för föreningen Fängslande kultur

Ann Britt Grünewald

F.d. fängelsechef på Österåkersanstalten