DEBATT. Bilderna från förödelsen efter sommarens skyfall i bland annat delar av Tyskland och Belgien förskräcker. I Sverige fick Gävle och Stockholm känna på effekterna av omfattande nederbörd på kort tid och en infrastruktur som inte var anpassad till vattenmängderna. Översvämningar till följd av förändrade nederbördsmönster, stigande sjöar och hav tillhör några av de största klimathoten mot det svenska samhället.
De 500 miljoner kronor som regeringen nu skjuter till ska bland annat användas till att stödja kommunernas arbete. Och kommunerna behöver stöd men det är inte rimligt att landets 290 kommuner var och en ska uppfinna hjulet avseende vad, hur och hur mycket som ska anpassas till ett förändrat klimat. Förutom att det kommer att behövas ännu mer pengar så behövs tydliga, nationella riktlinjer för vilka klimathot som ska förebyggas.
Svårt läge i små kommuner
Redan för fyra år sedan sköt regeringen till pengar till landets kommuner. Tyvärr fick de små kommunerna – som har störst behov av resurser och kompetens – minst tilldelning. Svensk Försäkring och IVL:s rankning av kommunernas strategiska arbete visar att det är just de små kommunerna som inte kommit i gång med klimatanpassningen.
Vilka vattenflöden, skyfall och havsnivåhöjningar ska kommunerna ta hänsyn till?
Regeringen har gett MSB och Boverket i uppdrag att skydda liv och hälsa, men inte motverka skador på egendom. Att varje skada på byggnader medför omfattande utsläpp av växthusgaser har därmed inte uppmärksammats i myndigheternas regleringsbrev.
Oklar ansvarsfördelning
Det finns en rad oklarheter om ansvarsfördelningen för klimatanpassningen mellan olika aktörer, privata och offentliga. Flera utredningar har behandlat frågan, helt eller delvis, men resulterat i mycket blygsamma förändringar. I ett första steg bör regeringen naturligtvis genomföra de förslag som redan är utredda. Några långbänkar hinns inte med.
Klimatanpassning är inte bara att bygga nya dammar eller ledningar för regnvatten, eller bygga skyddsåtgärder i form av vallar. Det är en fråga för alla samhällssektorer och kan till stor del ske i ordinarie underhålls- och renoveringsarbete. Men då gäller det att planera långsiktigt utifrån klara förutsättningar och ha ett tydligt regelverk på plats. Vår gemensamma bedömning är att det fortfarande finns tid att klimatanpassa Sverige på ett ansvarsfullt sätt.
Frågorna som måste besvaras
Regeringen behöver ge svar på följande frågor:
Vilka vattenflöden, skyfall och havsnivåhöjningar ska kommunerna ta hänsyn till?
Vilken tidshorisont kommer kommunerna att behöva anpassa kraven till?
Hur ska finansieringen av klimatanpassning för befintlig bebyggelse se ut?
Hur ska ansvar och kostnader fördelas mellan fastighetsägare, kommun och stat?
Låt en ny utredning skyndsamt se över dessa frågor. Låt direktiven vara generöst utformade. Då kan vi lösa dessa frågor gemensamt och använda de 500 miljonerna på bästa och mest effektiva sätt. Det behövs inför en osäker framtid.
Av Staffan Moberg
Klimatanpassningsexpert, Svensk försäkring
Pär Dalhielm
Vd, Svenskt vatten
