Har barnen ADHD eller ställer skolan orimliga krav?

Skolans hets är onödig. Pressen leder till att dåligt mående, ADHD-diagnos, medicinering och skolfrånvaro ökar ytterligare, skriver Sara Bundzik.
Foto: Shutterstock
Sara Bundzik, Specialpedagog.

Sveriges politiker har en sorglig syn på barn som samhällsmedborgare. Enligt svensk skolpolitik är man oanvändbar i samhället om man vid 15 års ålder inte kan rabbla det periodiska systemet eller har förmåga att skriva en novell, skriver specialpedagogen Sara Bundzik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Elever underkänns om de inte når upp till grundskolans ställda krav. Det medför att många aldrig får fortsätta sin utbildning på gymnasieskolan. I dag krävs en gymnasieexamen för att kunna komma in på arbetsmarknaden. För att nå upp till, eller stå ut med ställda krav, medicinerar elever i allt större utsträckning. Och allt fler elever blir ”hemmasittare”. De slutar helt enkelt gå i skolan.

Ohälsan ökar

Folkhälsomyndigheten har uppmärksammat att elever känner en ökad oro genom höga krav på skolprestation och att risken finns att inte kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Barn och ungdomar står för den största ökningen av psykisk ohälsa i Sverige. Av ungdomar mellan 15 och 19 år har sju procent av flickorna och tre procent av pojkarna tagit antidepressiva läkemedel (Socialstyrelsen, 2018). 

Även diagnosen ADHD har ökat. Av barn mellan 10 och 17 år har 4,5 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna en ADHD-diagnos. Cirka 75 procent av dessa barn har tagit medicin (Socialstyrelsen, 2020). Forskning visar att vissa ADHD-preparat påverkar utvecklingen av hjärnan hos barn. Medicineringen kan ha effekter på en hjärna som är under utveckling. År 2018 var det 50 000 barn som medicinerade mot sin ADHD-diagnos.

ADHD eller spring i benen?

Samtidigt visar forskning att gränsen är otydlig mellan vad som är ADHD och vad som är normala koncentrationssvårigheter. Enligt barn- och ungdomspsykiatrin kan en ADHD-diagnos försvinna när barn blir vuxna. Det innebär alltså att barn och ungdomar som ”växer ur sin diagnos” aldrig hade ADHD. Koncentrationssvårigheterna kan ha berott på skolans ställda krav och att dessa barn hade lite extra spring i benen. 

Skolans hets för skolkunskap är onödig. Pressen leder enbart till att dåligt mående, ADHD-diagnos, medicinering och skolfrånvaro ökar ytterligare.

En annan oroande ökning är skolfrånvaron. Enligt Skolverkets kartläggning från 2021 är fler än 156 000 elever borta mer än 15 procent av skoltiden i grundskolan. De anses ha en oroande frånvaro. Cirka 13 000 elever är borta mer än halva tiden. Begreppet ”hemmasittare” är ett nytt fenomen och blir allt vanligare. 

Onödig kunskapshets

Samhället har under de senaste decennierna förändrats. Informationsflödet är i dag enormt. Barn och ungdomar är dagligen uppkopplade till resten av världen. Denna förändring påverkar alla. Forskning pekar på både positiva och negativa effekter. 

Ytterligare en förändring som har skett under samma tidsperiod är den svenska skolan. Förändringen innebär högre krav på skolprestation än tidigare. 

Varje ämne har en omfattande kursplan. För att inte underkännas krävs att elever klarar nationella prov och klarar nivån godkänd för kursplanernas hela innehåll. Kursplaner, nationella prov och risken för underkända betyg leder till att elever hetsas med skolkunskap, alltså kunskap enkom för skolan. Många skolor överöser elever med läxor, uppgifter och prov.

En sorglig syn på barn

Elever som underkänns i grundskolan utestängs från utbildning på gymnasiet. För dem återstår endast introduktionsprogram, en samlingsplats för grundskolans underkända elever. Programmet är en repetition av grundskolan och ger ingen examen. Läsåret 18/19 gick 51 800 elever på ett introduktionsprogram. 

Skolans hets för skolkunskap är onödig. Pressen leder enbart till att dåligt mående, ADHD-diagnos, medicinering och skolfrånvaro ökar ytterligare. 

Sveriges politiker har en sorglig syn på barn som samhällsmedborgare. Elevers måluppfyllelse i grundskolan avgör framtiden. Enligt svensk skolpolitik är man oanvändbar i samhället om man vid 15 års ålder inte kan rabbla det periodiska systemet eller har förmåga att skriva en novell. 


Av Sara Bundzik

Specialpedagog