Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här är nästa straffskatt utan verklig miljönytta

Den föreslagna kemikalieskatten skulle göra kläd- och skohandelns tuffa situation än värre utan att bidra till någon reell miljönytta, skriver Philip Thunborg.Foto: Jessica Gow/TT / Jessica Gow
Philip Thunborg är näringspolitisk expert på Företagarna.Foto: Oskar Omne

Den planerade kemikalieskatten på kläder och skor är inget annat än ett trasigt förslag utan reell miljönytta.

Redan före coronakrisen bedömdes skatten leda till omkring 700 färre arbetstillfällen och en påskyndad nedläggning av omkring 100 företag, skriver Philip Thunborg, Företagarna.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Somliga går med trasiga skor. Säg, vad beror det på? Cornelis Vreeswijks klassiska sångtext handlade om fattigdom och om någon förtjänat den eller inte. Svaret mellan raderna är att det egentligen inte finns några bra svar. Coronapandemin, covid-19, är en mänsklig tragedi som krävt tusentals liv, samtidigt som den försatt ekonomin i fritt fall. Småföretag kämpar febrilt för att få sina verksamheter att överleva och söker precis som Vreeswijk svar – både för sin egen och för sina anställdas försörjning. 

Vi vet att mycket behöver göras här och nu för att företagen ska kunna finnas kvar efter krisen. Regeringen har tillsammans med sina stödpartier lagt fram ett antal åtgärder som avser att mildra effekterna av viruskrisen. Korttidspermittering, anstånd med företagens skatter och sänkta hyror kan också delvis lindra påfrestningen, även om det stöd i form av ersättning för fasta kostnader som utmynnade i det så kallade omställningsstödet är vad som mest efterfrågats. 

84 procent blir felbeskattade

I början av april levererades slutbetänkandet från den statliga utredningen om en kemikalieskatt på kläder och skor. Det är inget annat än ett trasigt förslag. Skatten förslås vara 40 kronor per kilo för alla kläder och skor, oavsett kemikalieinnehåll, och skulle införas våren 2021. Möjlighet finns till 95 procent avdrag om produkten inte innehåller de skadliga kemikalier som avses. 

Återkom med ett förslag som på riktigt tar bort oönskade kemikalier, om det är syftet

Företagare kommer alltså alltid att bli skattskyldiga, oavsett om produkterna innehåller skadliga kemikalier eller inte. De måste dessutom själva redovisa avsaknad av kemikalier i produkterna. Utredningen bedömer att nästan 84 procent av alla kläder och skor som skulle omfattas av skatten helt saknar de kemikalier som skatten avser. Den administrativa bördan blir därmed omfattande.

Dåligt läge i coronakrisen

Handelssektorn har drabbats hårt av virusets spridning i samhället. De som trots rådande läge lyckas övervintra - de allra flesta genom att verksamhetens kostnader skjuts på framtiden genom lån eller tillfälliga anstånd - behöver alla ekonomiska marginaler på sin sida för att ta igen de förluster som krisen har orsakat. I privatekonomiska termer börjar de varje månad med en rejäl summa minus på kontot. Den föreslagna skatten skulle göra den situationen än värre utan att bidra till någon reell miljönytta.  

När utredningen konstaterar att det finns omkring 9 000 kläd- och skohandlare i Sverige. Skatten bedöms leda till omkring 700 färre arbetstillfällen i branschen och en påskyndad nedläggning av omkring 100 företag. Dessa antaganden är beräknade utifrån att företagen fullt ut kan överföra kostnaden för skatten till konsumenterna, vilket inte är en självklarhet. Det är även antaganden som gjorts innan coronavirusets utbrott. Givet radikalt minskade marginaler är risken stor att det blir betydligt fler arbetstillfällen som går förlorade och butiker som tvingas lägga ned. 

Vad är egentligen syftet?

Regeringen bör skicka detta skatteförslag till återvinningen och återkomma med ett förslag som på riktigt tar bort oönskade kemikalier, om det är syftet. Enligt Företagarna och de flesta andra bedömare, görs detta bäst genom internationell lagstiftning, inte genom nationell särbeskattning. Sverige borde därför jobba för införandet av förbud mot de oönskade kemikalierna på EU-nivå. Det skulle ha en miljöstyrande effekt på produktion och konsumtion, i stället för att öka beskattningen av svenska företag i ett läge då företagen är särskilt sårbara för ökade kostnader. 

Somliga politiker kommer med trasiga lagförslag. Säg vad beror det på?

 

Av Philip Thunborg

Näringspolitisk expert, särskilt kopplat till klimat- och miljöpolitik, på Företagarna