Här är generaldirektörerna som måste få sparken

Att myndigheter agerar i allmänhetens, snarare än i partiernas, intresse är en grundförutsättning för att allmänheten ska känna förtroende för den offentliga makten, skriver Adam Danieli, Timbro.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

26 socialdemokrater fått nytt jobb som myndighetschef under regeringarna Löfven/Andersson. Socialdemokraterna har missbrukat utnämningsmakten och den nya regeringen måste städa upp, skriver Adam Danieli, Timbro.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det statliga Tullverket skakas av en intern förtroendekris. Nyligen skrev över 20 gruppchefer ett öppet brev till myndighetens ledning, där generaldirektören Charlotte Svensson beskrivs ”ha ett genuint ointresse för sin personal”. Gruppcheferna ”tvivlar starkt på hennes lojalitet mot Tullverket, medarbetarna och Sverige”.

Tullverkets problem är ett tecken på hur myndighetsfunktioner eroderar i Sverige. Allt från passhantering, tull och polisarbete till arbetsförmedling och miljötillstånd fungerar allt sämre i ett land som länge kunnat dra nytta av en förvaltning med stor integritet, transparens och förtroende.

Missbrukat makten

En förklaring till nedgången på svenska myndigheter är politiska utnämningar. De senaste två mandatperioderna har Socialdemokraterna missbrukat regeringens makt att utnämna styrelser och de högsta tjänstemännen på myndigheterna. Trots att vår grundlag slår fast att opolitiska tjänster i staten ska tilldelas efter förtjänst och skicklighet, har S använt statliga positioner som reträttposter för personer i partiet, snarare än som ett sätt att ge myndigheter kompetenta chefer. 

En genomgång av regeringens utnämningar som Timbro gjort visar på att 26 socialdemokrater fått nytt jobb som myndighetschefer under regeringarna Löfven/Andersson – fler än från alla andra partier, sammanlagt. Socialdemokrater har också fått jobb på de största myndigheterna. Viktat efter myndigheternas storlek, är 90 procent av cheferna med politisk bakgrund socialdemokrater. Nämnda Charlotte Svensson är tidigare S-tjänsteman och en av dem som utnämnts utan öppen process eller motivering. 

Måste städas upp

Det förestående maktskiftet måste innebära startskottet för en uppstädning av svensk förvaltning och en reformerad utnämningsmakt. En helt ny och öppen process bör införas, och förutom Charlotte Svensson behöver en mängd generaldirektörer entledigas.

Elisabeth Backteman (S), som ansvarade för regeringens krishantering under coronapandemin och bör fråntas sin reträttpost som chef för Tillväxtverket. Detsamma bör gälla den trogna socialdemokraten Lena Nyberg, som under sju år varit chef för myndigheten MUCF som ger bidrag till civilsamhällets organisationer. Trots återkommande kritik om bidragspengar till extremister och en fullständig sågning av Riksrevisionen i fjol, har Nyberg fått förnyat förtroende. De två bör entledigas och få konkurrera med andra på formella meriter.

Skamlöst

Den tidigare socialdemokratiska partisekreteraren Carin Jämtin fick en reträttpost som chef för biståndsmyndigheten SIDA, trots att hon saknade de formella kvalifikationer som hade ställts upp. Det tidigare statsrådet Per Ohlsson Fridh utsåg i praktiken sig själv till generaldirektör på Folke Bernadotte Akademin, eftersom han själv ledde rekryteringsprocessen. Både Jämtin och Ohlsson Fridh får söka jobb där meriter – inte partibok – räknas.

Att myndigheter agerar i allmänhetens, snarare än i partiernas, intresse är en grundförutsättning för att allmänheten ska känna förtroende för den offentliga makten. Socialdemokraternas skamlösa utnämningar har skett för att gynna det egna partiet. Skadan som tillfogats svensk förvaltning måste nu börja läkas.


Av Adam Danieli

Jurist och projektledare, Timbro