DEBATT. Varje år genomför Slöseriombudsmannen en omröstning om vad det värsta slöseriet med skattepengar har varit under det gångna året.
Med 35 procent av rösterna har EU:s coronafond blivit utsedd till Årets värsta slöseri 2021. Resultatet riktar ett välbehövligt fokus mot EU, som får alldeles för lite plats i den svenska debatten.
I och med pandemin har den Europeiska unionen inrättat en fond som under de kommande sju åren ska fördela 750 miljarder euro. Coronafonden, som nu går vid det finare namnet ”Next generation EU”, handlar inte om att stötta de länder som drabbats hårdast av corona-pandemin, utan om att ”återstarta” Europa efter pandemin. Mottagare av stödet är alltså även vanvårdade ekonomier vars problem inte på något sätt är sprungna ur pandemin.
Långtgående konsekvenser för Sverige
Fonden har långtgående konsekvenser för Sveriges del. I och med detta tar EU lån, som kommer att behöva betalas tillbaka av medlemsländerna ända fram till 2058. Sverige kommer att bidra i storleksordningen 150 miljarder kronor, men får tillbaka mycket mindre. Då ska man komma ihåg att Sverige redan har betalat en medlemsavgift till EU på i snitt 35 miljarder per år. Avgiften bedöms öka till ca 45 miljarder kronor kommande år.
M och KD vågade inte ens ta ställning i detta viktiga beslut, utan lade ner sina röster.
Att dela ut bidrag och stöd är redan sedan tidigare en av EU:s främsta uppgifter, men dess budget ökar i och med den nya fonden. I praktiken överför man ännu mer pengar från välbärgade länder i EU, till länder som snarare skulle behöva ekonomiska reformer än mer bidragspengar. Pengarna går dessutom till sådant som länder själva borde ombesörja. Vanlig förvaltning, upprustning eller utveckling ska inte behöva ske med bidragspengar från utlandet.
Vart går pengarna?
Medlemsländerna skickar således pengar till EU, som kommer tillbaka, till viss del. Alla dessa transfereringar orsakar onödig administration. Det är också svårt att ta följa och granska vad pengarna går till i andra delar av Europa. Vidare är det oerhört svårt att påverka vart pengarna faktiskt borde gå.
Inrättandet av coronafonden krävde att alla medlemsländer godkände den. Svenska riksdagen röstade om den på våren 2021. Den offentliga debatten inför beslutet var tyvärr nästan obefintlig.
De enda som röstade nej till fonden var ledamöterna från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Dessa, som av vissa kallas för ”ytterkantspartier”, verkar alltså vara mer i takt med den allmänna opinionen än vad övriga partier är. Moderaterna och Kristdemokraterna vågade inte ens ta ställning i detta viktiga beslut, utan lade ner sina röster och lämnade därmed beslutet till övriga partier.
Vi behöver mer granskning av EU
Att coronafonden utsågs till årets värsta slöseri visar att EU-relaterade frågor inte alls är så oviktiga för allmänheten som en del kanske tror. Behovet är snarare stort av mer debatt om och granskning av EU.
Frågan som måste ställas är om mer av bidragscirkus i EU är den bästa användningen av våra skattepengar. Utvecklas EU i rätt riktning?
Våra politiska makthavare kan inte bara strunta i vad hundratals miljarder kronor av skattebetalarnas pengar går till när de lämnar landet och försvinner ut i Europa. Slöseri med våra pengar får inte accepteras bara för att det sker på EU-nivå.
Av Josefin Utas
Slöseriombudsman vid Skattebetalarna
Årets värsta slöseri
Över 15 000 röster inkom i årets omgång för att utse Årets värsta slöseri. Här finns alla 10 bidrag som gick att rösta på.
Bland bidragen finns bland annat enhörningen i Malmö, lyxkontor åt SKR och biståndet till Afghanistan. De är utvalda av Slöseriombudsmannen.
