Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Handlarna tjänar mindre pengar trots högre priser

Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch älskar gigekonomin så mycket att han praktiserar som matbud. Tidens biträdande verksamhetschef Maria Arkeby ogillar verkligen gigekonomin och tycker att den utnyttjar människor.
Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.
Foto: Livsmedelshandlarna
Livsmedelshandeln är extremt konkurrensutsatt. Kunderna har med stigande priser blivit mycket mer prismedvetna, skriver Pär Bygdeson.
Foto: Fredrik Sandberg / TT NYHETSBYRÅN

Svenska konsumenter har hamnat i en perfekt storm av stigande kostnader och räntor.

Inte minst har de ökande livsmedelspriserna varit i fokus den senaste tiden.

Från politiker och debattörer har skulden lagts på landets livsmedelshandlare. Branschen efterlyser nu en mer sansad diskussion, skriver Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Ett uppmärksammat tilltag var när finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen kallade till sig de stora livsmedelskedjorna och krävde försäkringar om att de inte skulle passa på att i rådande läge höja priserna extra mycket. 

Detta misstänkliggörande av oss livsmedelshandlare tycker vi är opassande och vi vill gärna ta tillfället i akt att redovisa fakta i frågan. Faktum är att marginalerna har sjunkit i branschen samtidigt som driftskostnaderna ökar. 

Handlarna tjänar alltså mindre pengar än tidigare, trots de ökade priserna.

Livsmedelshandeln är en lågmarginalbransch. För att nå lönsamhet krävs en hög volym. 

Faktum är att det är betydligt lättare att få hög försäljningsvolym på med låga priser än med höga. 

Extremt konkurrensutsatt

Dessutom är livsmedelshandeln extremt konkurrensutsatt. Kunderna har med stigande priser blivit mycket mer prismedvetna. 

De minskar spontanköpen, jagar kampanjpriser, väljer billigare varor och åker längre sträckor för att handla. 

Det visar att konkurrensen fungerar och att konsumenterna har alternativ. Varje prishöjning innebär alltid en risk att kunden går till en annan butik. 

I våra butiker handlar alla typer av konsumenter. Vissa letar efter premiumprodukter medan andra jagar extrapriser. Butikens utbud ska passa alla kunder, vilket är en utmaning i sig. Nu är det förstås extra många konsumenter som är söker röda prislappar och låga priser.

Alla aktörer i livsmedelskedjan gör vad de kan för att skapa lönsamhet i denna mycket tuffa situation.

Det finns också fler orosmoln på handlarnas himmel. Runt hörnet lurar hyreshöjningar, fortsatt höga elpriser och en osäker avtalsrörelse. Och vidare en kraftigt höjd arbetsgivaravgift för unga. Många handlare brottas med hur de ska göra med semestervikarierna i sommar. Klarar de sig med en lägre bemanning än vad som egentligen skulle behövas?

Störst är utmaningen för butiker i glesbygd som har en central roll i landsbygdens serviceutbud och infrastruktur. Många av dessa butiker hankar sig fram med ett lägre kundunderlag och en lägre omsättning än i normala tider. 

Då de inte alltid kan matcha de lägsta priserna på marknaden väljer stamkunder ibland att åka in till stormarknaderna i de större städerna.

En förolämpning

Fakta i frågan när det gäller de ökade livsmedelspriserna handlar om kostnadsökningar i hela livsmedelskedjan, hela vägen från bonden, via tillverkarna till butiken. Priserna på konstgödsel, el, drivmedel, hyror, räntor, allt detta har ökat samtidigt som kronan försvagats kraftigt, vilket påverkar både importpriser och prisläget på den inhemska marknaden.

Mot bakgrund av detta är det en ren förolämpning att anklaga livsmedelshandlarna för att utnyttja situationen och sko sig på konsumenterna. Alla aktörer i livsmedelskedjan gör vad de kan för att skapa lönsamhet i denna mycket tuffa situation. Vi önskar att politiker och debattörer skulle sluta leta efter syndabockar och peka finger. Istället efterlyser vi politiska förslag för att minska kostnaderna i livsmedelskedjan så att företagen kan sänka priserna. När får vi se sådana förslag i stället?


Av Pär Bygdeson

vd Livsmedelshandlarna

Ska Ica-handlare få sko sig på inflationen? 

Linn Svansbo tycker pristak är en bra idé. Henrik Jönsson tycker det är en dålig idé. Vad har Ica-handlarna egentligen för moraliskt ansvar? Och vad bör göras om det inte ska sättas ett maxpris på viktiga livsmedel?