Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hälften av arbetskraftsinvandrarna får åka hem om lönekraven höjs

Thomas Erséus, vd Almega.
Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega.
Foto: Johan Jeppsson
Patrick Joyce, chefekonom Almega.

Hälften av alla arbetskraftsinvandrare förlorar arbetstillståndet om Moderaternas förslag på inkomstkrav genomförs. 

I vissa bristyrken blir det omöjligt att rekrytera nödvändig kompetens utifrån. Även högkvalificerade branscher kommer att drabbas, skriver Almega.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sverige har i dag ett öppet system för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Den som blir erbjuden ett arbete med lön enligt svenska avtal eller praxis får arbeta här, oavsett yrke. Varje år kommer omkring 20 000 personer hit för att arbeta. De flesta stannar en kortare tid, arbetar och försörjer både sig själva och sina medföljande.

Arbetskraftsinvandrarna utgör bara en halv procent av arbetskraften men är ett viktigt komplement inom flera bristyrken. 85 procent av arbetskraftsinvandringen sker till bristyrken. Bortsett från vissa säsongsanställda arbetar nio av tio inom yrken som kräver högskoleutbildning eller kvalificerad yrkesutbildning och en dryg tredjedel som ingenjörer eller inom IT-branschen.

12 miljarder i skatteintäkter

Arbetskraftsinvandringen, eller snarare kompetensinvandringen, bidrar årligen med 34 miljarder kronor till BNP och 12 miljarder kronor i skatteintäkter. Enligt OECD är det svenska regelverket för kompetensinvandring en fördel i den internationella konkurrensen om kvalificerad arbetskraft.

Moderaternas föreslagna lönekrav slår stenhårt mot arbetskraftsinvandringen, menar Almega.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

Trots detta finns det krav på åtstramningar i systemet. Förslag om att endast ge arbetstillstånd till utvalda bristyrken eller utesluta vissa branscher toppas nu av Moderaterna som anser att endast personer som tjänar över svensk medianlön ska få komma hit. Tanken är att arbetskraftsinvandring bara ska ske till kvalificerade arbeten och att enklare jobb ska tas av personer i landet. Problemet är ett kraftigt höjt lönekrav skulle få andra långtgående konsekvenser och skada rekryteringen även till kunskapsintensiva branscher.

Hälften klarar inte kraven

Almega har med SCB-data undersökt hur många som riskerar att förlora arbetstillståndet med höjda inkomstkrav. Under 2019 arbetade drygt 25 000 personer från länder utanför EU i Sverige. Med ett inkomstkrav motsvarande medianlönen, 31 700 kronor i månaden, skulle mer än hälften av dessa – 12 700 personer – tvingas resa hem.

Inom hotell och restaurang samt inom hemservice, tvätt och städning skulle i princip alla arbetskraftsinvandrare – 5 000 personer – behöva lämna landet. Vissa av dessa jobb, som köksbiträden och städare, kräver inga långa utbildningar och skulle i teorin kunna utföras av arbetssökande i Sverige. Samtidigt vittnar Almegas medlemsföretag om att de trots hög arbetslöshet har svårt att hitta medarbetare i landet och att rekrytering från utlandet är den enda lösningen. Bland de bristyrken som skulle drabbas hårt återfinns kockar, undersköterskor och snickare.

Systemutvecklare kastas ut

Ett höjt inkomstkrav slår också mot mer högkvalificerade branscher. Var sjunde arbetskraftsinvandrare med jobb som ingenjör eller IT-expert tjänar under medianlönen och 500 ingenjörer och 700 IT-arkitekter och systemutvecklare skulle tvingas bort. Och när nyckelkompetensen försvinner riskerar beställningar att utebli vilket leder till fler förlorade jobb och en avstannad tillväxt.

Problemen kopplade till utländsk arbetskraft är knappast störst inom den reglerade arbetskraftsinvandringen utan snarare bland EU-medborgare eller personer som är här illegalt. Arbetskraftsinvandringen är hårt kontrollerad och mycket tyder på att ett fåtal aktörer, ofta med kriminellt uppsåt, står för merparten av regelbrotten.

Näringslivet stagnerar

Vi ser gärna effektivare kontroller och hårdare sanktioner mot de som bryter mot reglerna – inte svepande åtgärder som hindrar hela branscher från att rekrytera nödvändig kompetens där den står att finna. Höjda lönekrav för arbetskraftsinvandrare kommer bara förvärra den rådande kompetensbristen i näringslivet och få Sverige att stagnera.


Av Thomas Erséus

Vd Almega

Andreas Åström

Näringspolitisk chef Almega

Patrick Joyce

Chefekonom Almega