Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Guillou trivialiserar hoten mot Sverige

Jan Guillou.Foto: Berit Roald/TT
Daniel Schatz är skribent och fil dr i statsvetenskap.

I Jan Guillous och hans likasinnades världsbild ägnar sig Säpo åt propagandautspel, medan journalister som bevakar hoten mot rikets säkerhet agerar som Säpo:s släpphänta lakejer. 

I stället för att trivialisera borde vi alla ta utvecklingen på allvar, skriver Daniel Schatz. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sveriges säkerhetspolitiska läge har försämrats. Säpochefen Klas Friberg framhöll nyligen vid presentationen av Säkerhetspolisens senaste årsbok att ett femtontal stater bedriver underrättelseverksamhet mot Sverige i syfte att uppnå sina säkerhetspolitiska målsättningar.

Länder som Ryssland, Iran och Kina utgör de största hoten mot Sverige just nu. Verksamheten har breddats både avseende antalet aktörer och vilken information som dessa är ute efter i takt med att globalisering, teknikutveckling och digitalisering gjort samhället allt mer sårbart.

Flyttar fram positionerna i krisen

Både främmande makt och våldsbejakande extremiströrelser utnyttjar coronapandemin som ett gyllene tillfälle för att flytta fram sina positioner. Det rör sig om cyberangrepp, påverkansoperationer, desinformation, strategiska uppköp och inhämtning av hemligheter. Det är inte bara militär information dessa aktörer är ute efter. Det rör sig om teknik, affärshemligheter och forskning liksom kartläggning av nyckelpersoner, flyktingar och svagheter i samhället.

Säpochefen Klas Friberg.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Samtidigt i Jan Guillous värld

Trots att dessa sårbarheter riskerar påverka Sveriges säkerhet för lång tid framöver, relativiserar ledande debattörer som författaren och journalisten Jan Guillou tankar på spioneri riktat mot Sverige. 

I Guillous och hans likasinnades världsbild ägnar sig Säpo åt propagandautspel medan journalister som bevakar hoten mot rikets säkerhet agerar som Säpo:s släpphänta lakejer (Aftonbladet 29/3).

Samme Guillou dömdes 1974, i kölvattnet av den så kallade IB-affären, till fängelse för spioneri. Han fyllde 2009 Expressens löpsedel med budskapet om att han på 1960-talet agerat hemlig agent för den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB, utfört kuriruppdrag och tagit emot pengar av spionorganisationen. Guillou har i efterhand förklarat att hans syfte var att göra ett journalistiskt avslöjande.

I en tid där gårdagens hotbild är dagens verklighet kan en enda agent orsaka stor skada. Det borde debattörer med Jan Guillous bakgrund känna till.

Sverige är fredsskadat

Samtidigt har Sverige – som under flera sekler varit förskonat från krig på eget territorium – ett internationellt sätt jämförelsevis lågt säkerhetsmedvetande. Detta har, i kombination med bland de högsta nivåerna av tillit människor emellan i hela världen, lett till att Sverige betecknats som ett fredsskadat land.

Medan vi bör vara tacksamma över att ha lyckats undvika den mänskliga och materiella förödelse väpnade konflikter i vårt närområde innebär, ligger detta oss samtidigt i fatet nu när omvärldsläget snabbt förändras. Vi tar helt enkelt ofta fred, stabilitet och säkerhet för givna trots att flertalet varningsklockor ringer.

Ta utvecklingen på allvar

Det är, i coronapandemins fotspår, hög tid att politiker, debattörer, myndigheter och näringsliv tar den aktuella utvecklingen på allvar i stället för att trivialisera hoten mot rikets säkerhet. Det handlar i grunden om att värna Sveriges grundläggande fri- och rättigheter, vårt ekonomiska välstånd och politiska oberoende.

 

Av Daniel Schatz

Fil dr i statsvetenskap, fri skribent och Visiting Scholar vid New York University, tidigare gästforskare vid Harvard, Stanford och Columbia University i USA.

Säpochefen om största hoten mot Sverige: