Uppsalapolisen har slagit larm om en övermäktig situation med heroinmissbrukande ensamkommande som misstänks ligga bakom många personrån. På bilden har polisen slagit till vid Resecentrum i Uppsala. Foto: ALEX LJUNGDAHLUppsalapolisen har slagit larm om en övermäktig situation med heroinmissbrukande ensamkommande som misstänks ligga bakom många personrån. På bilden har polisen slagit till vid Resecentrum i Uppsala. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Uppsalapolisen har slagit larm om en övermäktig situation med heroinmissbrukande ensamkommande som misstänks ligga bakom många personrån. På bilden har polisen slagit till vid Resecentrum i Uppsala. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Paulina Neuding är chefredaktör på tidskriften Kvartal. Foto: ERNST HENRY/KVARTALPaulina Neuding är chefredaktör på tidskriften Kvartal. Foto: ERNST HENRY/KVARTAL
Paulina Neuding är chefredaktör på tidskriften Kvartal. Foto: ERNST HENRY/KVARTAL

Granska brottsligheten hos de ensamkommande

Publicerad

Vad regeringen inte alls tycks ta med i beräkningen om de ensamkommande, är tänkbara konsekvenser för brottsligheten. 

Det finns starka indikationer på att kriminaliteten varit särskilt oroväckande i denna grupp, skriver Paulina Neuding.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Asylsökande utan skyddsbehov som uppgav att de var barn när de kom till Sverige får stanna, även om de fyllt arton, och även om det finns skäl att ifrågasätta den ålder de uppgett. Förutsättningen är att de studerar minst på gymnasienivå. Det är innebörden av den överenskommelse som regeringen tar till riksdagen.

Ett beslut med så omfattande följdverkningar – i praktiken en amnesti för tusentals – måste föregås av ingående konsekvensanalys. Det gäller den humanitära aspekten: Vi vet att ensamkommande ofta farit illa av systemets osäkerhet och otydliga signaler. Regeringen gör också en ansats att påtala frågans ekonomiska aspekter med kravet på studier.

Vad man dock inte alls syns ta med i beräkningen är tänkbara konsekvenser för brottsligheten. Inte heller journalister tycks betrakta frågan som värd att granska. Att överhuvudtaget ta emot en så stor grupp män i ett samhälle, och därmed snedvrida könsbalansen, medför en risk för ökad våldsbrottslighet, oavsett männens härkomst. (Se den amerikanska statsvetarprofessorn Valerie Hudson, som särskilt framhållit riskerna för Sverige.)

Överrepresentationen talar för ökad brottslighet

Brottsförebyggande rådet har inte publicerat någon studie av invandrares förekomst och överrepresentation i brott sedan 2005. Att män i redan överrepresenterade grupper ökar i andel av befolkningen talar för ökad brottslighet. Och vid det här laget finns så starka indikationer på att kriminaliteten varit särskilt oroväckande just bland ensamkommande, att frågan måste granskas.

Att överhuvudtaget ta emot en så stor grupp män i ett samhälle, och därmed snedvrida könsbalansen, medför en risk för ökad våldsbrottslighet, oavsett männens härkomst.

I början av 2016 kom flera larm om ett nytt fenomen i Sverige: Män och pojkar slöt sig samman för att samfällt attackera kvinnor och barn sexuellt i offentliga miljöer. Som en följd av detta granskade polisen tiotusen anmälningar 2011–2016 i en studie, där man slog fast: "De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar. … I 80 procent av anmälningarna från badhus var gärningsmännen av uppgiven eller fastställd utländsk härkomst. De flesta saknade svenskt personnummer och i anmälningarna framgick det att de tillhörde grupper av asylsökande pojkar."

Polisen nämner endast "asylsökande pojkar". Men de många medierapporter som föregick studien pekade mot ett särskilt problem just bland ensamkommande. Polisen i Malmö uppgav exempelvis att man avstyrt flera händelser där tjejer omringats på nyårsnatten 2016, ett fenomen som man inte sett tidigare. De misstänkta uppgavs vara ensamkommande.

Även på Eriksdalsbadet i Stockholm, där sexofredanden hanterats genom könssegregerade bassänger och polisnärvaro, misstänktes "pojkar utan vårdnadshavare". Under våren 2016 kom en rad rapporter om liknande "kulturkrockar" från badhus i Sverige. Sedan dess har medier rapporterat om informationskampanjer som riktats till hem för ensamkommande för att stävja övergrepp. Det är värt att notera att det saknas evidens för att sådana initiativ effektivt skulle förebygga sexualbrott.

2015 avvisade polisen 200 pojkar från festivalen We are Sthlm, efter att flickor omringats och ofredats. Även där beskrevs fenomenet som chockerande nytt, och ensamkommande pekades ut.

#Metoo bör ha lärt oss att inte acceptera sådan brottslighet som ödesbestämd, utan att närmare granska hur den uppstått och kan stävjas.

Söker vård för akuta drogproblem

Härutöver förekommer även indikationer på omfattande drogrelaterad kriminalitet. UNT skriver: "Runt ett 90-tal ensamkommande ungdomar i Uppsala använder heroin och misstänks svara för en stor del av personrånen. Det hävdar Uppsalapolisen som beskriver arbetsuppgiften som övermäktig." Enligt en överläkare på Maria ungdom i Stockholm är majoriteten av dem som varje vecka söker vård på mottagningen för akuta drogproblem "afghanska pojkar eller unga män som missbrukar heroin".

Även dessa sannolikt mycket svårlösta problem måste finnas med i beräkningen när riksdagen tar ställning till amnesti. Och journalister har ett ansvar att granska också denna aspekt av frågan.

 

Av Paulina Neuding

Chefredaktör Kvartal 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag