DEBATT. I år är det 21 år sedan Fadime Şahindal mördades. Trots år av löften från ledande politiker är hedersförtrycket fortfarande en skamfläck i vårt annars öppna samhälle. Tiotusentals människor lever i total ofrihet mitt bland oss. De övervakas i detalj av sin familj och släkt, blir påtvingade äktenskap och utsätts för våld. Vi måste kalla dessa förtryckare vid deras rätta namn – separatister och extremister.
Liberalerna har genom åren varit det parti som gått längst fram i kampen mot förtryckarna. När andra blundade satte liberala företrädare som Nyamko Sabuni ner foten och tog tag i problemen med integration och hedersförtryck.
Fortfarande år 2023, nästan två decennier senare, förekommer det att ledande politiker öppet förnekar förekomsten av hedersvåld eller till och med spelar förtryckarna i händerna. I valrörelsen stod exempelvis Vänsterpartiets Linda Snecker i utanförskapsområdet Skäggetorp och upprepade Partiet Nyans lögner om tvångsomhändertagande av muslimska barn.
Beror inte på invandring
Att separatismen fått fäste i Sverige beror inte på invandring, utan på att Sverige inte klarat av integrationen. Misslyckandet har berott på en bristande insikt om att vår frihet bygger på gemensamma värderingar, gemensam lagstiftning och ett gemensamt språk. Det är ett sammanhållande kitt som förhindrar framväxten av parallella samhällen och ger fler möjlighet att bidra till det gemensamma.
Samhällets svar måste vara tidigt och tydligt. Om en släkt eller klan vill kontrollera barn, unga eller vuxna ska de mötas med samhällets stålhandskar. Men det behövs också insatser redan från start när barnen går i förskola och skola. Vi måste förhindra att brotten uppstår från första början. Här bidrar inte minst civilsamhället med värdefulla insatser.
Vi kan inte acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet.
Regeringen växlar nu upp arbetet mot hedersförtryck och öronmärker en halv miljard kronor för jämställdhetsinsatser som bland annat ska förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Statsbidragen som riktar sig till stöd för kvinnors och flickors organisering i utsatta områden ökar och satsningar på det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck permanentas.
Lagen ska tydligt ge uttryck för att hedersrelaterat våld och förtryck inte hör hemma i Sverige. Regeringen avser skärpa lagstiftningen, förbättra stödet till de utsatta och effektivisera myndigheternas arbete. Bland annat avser vi kriminalisera kontrollerande beteende, oskuldskontroller, oskuldsoperationer, oskuldsintyg och försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Vi kommer också utreda ett förbud mot omvändelseterapi och kusingifte.
Vill gå längst
Men det räcker inte. Liberalerna är det parti som vill gå längst i kampen mot separatismen. Vi gick till val på ett totalt stopp för religiösa friskolor och vi ger oss inte. Vi kan inte acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet. Särskilt allvarligt är att de barn som har störst behov av att integreras i Sverige ofta är samma barn som sätts i religiösa friskolor. Så får det inte vara – skolan ska vara en plats där språk, kunskap och bildning står i fokus, inte religionsutövning eller förtryckande normer. Liberalerna kommer alltid arbeta för att mer görs i kampen mot hedersförtrycket.
Det ska vara en självklarhet för alla barn och unga som växer upp i Sverige att de har rätten att äga sitt liv och bestämma över sin kropp. Det handlar om frihet. Som Liberaler med ansvar för frågorna om integration och jämställdhet lovar vi både hårdare tag mot förövarna och bättre hjälp till de som utsätts för hedersbrott.
Av Johan Pehrson (L)
Partiledare och integrationsminister
Paulina Brandberg (L)
Jämställdhetsminister
Juno Blom (L)
Rättspolitisk och barnrättspolitisk talesperson
