Det har gått tre år sedan det blev straffbart att söka kontakt med barn på nätet med syfte att utnyttja dem sexuellt, så kallad grooming. Det är tydligt att grooming-lagen inte fått den effekt som det var tänkt. Det är hög tid att följa upp lagen med konkreta ändringar som höjt maxstraff och att kriminaliseringen måste kunna ske på tidigare stadium än i dag.
Jag tror att vi är många som under de senaste åren fått upp ögonen för något som vi helst skulle vilja blunda för. Det handlar om vuxna som kränker och utnyttjar barn på nätet. Människor som utger sig för att vara någon annan än vad de är för att komma i kontakt med barn i syfte att utnyttja dem sexuellt.
Vi är många som chockades av fallet med den så kallade Alexandra-mannen. Mannen sökte upp sina offer på internet och dömdes 2006 första gången för våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, misshandel, sexuellt tvång och förförelse av ungdom.
Den 1 juli 2009 infördes grooming-lagen som innebär att det blev straffbart att komma överens med barnet om att träffas samt därefter agera konkret för att träffen ska bli av. Sexualbrott mot barn som därefter utförs har varit straffbart sedan tidigare. Grooming-lagen går helt enkelt ut på att straffa beteendet att ta kontakt med barn för sexuella syften. Tanken är att kunna komma åt gärningsmännen i ett tidigare skede.
Tyvärr kan vi se att lagen inte har fått den effekt vi hoppades på. Varje år anmäls omkring 200 fall av grooming men i en sammanställning i våras visade det sig att endast en person har fällts. Och att antalet fall är betydligt vanligare än vad anmälningarna visar är ingen djärv spekulation. En undersökning som gjordes av Brå redan år 2007 visar att varannan 15-årig flicka hade utsatts för någon form av sexuell kontakt av en vuxen via internet.
Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en granskning av lagen. Utvärderingen ska innehålla uppgifter om lagens tillämpning, vad som gör att så många ärenden skrivs av och vilka det är som är brottsoffer och misstänka. Det är mycket bra att det sker en sådan utvärdering men med tanke på det vi vet bör även tydliga initiativ tas till att faktiskt ändra lagen. Det är uppenbart att den inte har fått den effekt som var tanken när den infördes. Det är viktigt att initiativ till lagändringar tas nu eftersom sådana processer tar tid.
Kristdemokraterna anser att några saker specifikt bör ses över. Maxstraffet för grooming bör höjas. Det är i dag ett års fängelse men då grooming är att betrakta som förberedelse till en rad andra brott bör det mer likställas med andra förberedelsebrott. Så har till exempel förberedelse till mord och mord samma straffskala.
I praktiken blir straffet för förberedelse lägre än om gärningen har genomförts men ger en möjlighet till längre straff och signalerar också brottets mycket allvarliga art.
Som exempel kan nämnas barnpornografibrott som kan ge sex år, det är därför inte rimligt att grooming bara kan ge max ett års fängelse. Med dagens rättspraxis innebär straffskalan för grooming att det i normalfallet bara utdöms böter. Jag anser helt enkelt att förberedelser för övergrepp bör dömas hårdare.
Poliser som arbetar med denna form av sexualbrott signalerar andra problem med lagen och dessa behöver vi lagstiftare agera utifrån. I dag krävs det att barn och gärningsman ska bestämma tid och plats för ett möte men också att gärningsmannen ska agera aktivt för att mötet verkligen ska bli av.
Det finns problem med detta eftersom konversationen mellan barnet och den vuxne i det här skedet flyttas långt från sajter på nätet och i stället sker direkt mellan de berörda. Detsamma gäller svårigheten att ha koll på om gärningsmannen agerar för att mötet ska ske, till exempel genom att boka en tågbiljett eller boka ett hotellrum. Det är svårt att i detta tidiga skede visa vilka syfte vuxna har.
Jag anser att vi behöver se över kraven så att det blir lättare att visa om personen medvetet vilselett barnet genom att exempelvis ha skapat falska identiteter för att kunna söka kontakt med barnet i sexuellt syfte.
Syftet med grooming-lagen måste vara att få tag i gärningsmannen i ett tidigt skede och därmed förhindra brottet. Vi vill inte läsa om någon ny "Alexandra-mannen"!
Caroline Szyber, KD, är riksdagsledamot sedan 2010. Hon representerar Stockholms kommuns valkrets.