DEBATT | EU-VALET. På söndag är det val till Europaparlamentet. Om man är missnöjd med den förda politiken kan man vilja titta på andra partier än de som sitter i Europaparlamentet i dag. I svensk politik och i valsystemet finns dock en uppsjö av barriärer som gör det oerhört svårt för nya partier att nå framgång. Dessa barriärer är så snillrikt konstruerade att det nästan verkar finnas en tanke bakom, nämligen att säkra de etablerade partiernas maktinnehav.
För ett nytt parti som vill marknadsföra sig måste kampanjen bekostas helt ur egen ficka. Ett litet parti som vill sätta upp affischer inför valet möts, utöver kostnaden för affischerna, av administrativa avgifter för tillståndsansökan hos polisen. Det kostar 700 kronor per kommun, vilket blir över 200 000 kronor för den som vill affischera i Sveriges samtliga 290 kommuner.
Dryg miljard i stöd till etablerade partier
För de etablerade partierna är kostnaden inget problem eftersom de åtnjuter ett omfattande partistöd. 2018 uppgick det samlade partistödet från stat, landsting och kommuner till över en miljard kronor – pengar som kommer direkt från skattebetalarna oavsett vad de anser om de partierna som får stödet.
Partistödet måste minskas drastiskt. Våra gemensamma skattemedel ska inte användas av politiska partier i deras egna valkampanjer.
Små partier måste vidare bekosta sina egna valsedlar och dessutom ombesörja distributionen ut till vallokalerna. För etablerade partier är detta en service de får. För att ha en chans i ett ordinarie val behöver ett nytt parti köpa minst två miljoner valsedlar och distribuera dem till landets totalt 6 325 valdistrikt. Kostnaden för tryckning av valsedlarna går på minst 100 000 kronor. Distributionen är dock ännu mer kostsam, även miljömässigt.
Kommunerna säger nej till oss
I många delar av landet innebär det långa bilresor för att ta sig fram till varje förtidsröstningslokal samt till varje vallokal på valdagen. Koordinationen och genomförandet av detta sköts ideellt av människor som går till vanliga jobb om dagarna. I dagsläget hjälper endast ett fåtal av landets 290 kommuner till med distributionen, alla övriga kommuner säger nej.
Väl i vallokalen så avgörs placeringen av valsedlar av den politiskt styrda valnämnden i kommunen. Valsedlar från oetablerade partier ges ibland placering på helt annan plats än de etablerade, som något som inte passar in. Väljare tvingas därmed visa att de går till ”alternativ-hörnan” och tar valsedlar. I den konforma kultur som Sverige på gott och ont är, utgör detta ett hinder för många.
Så behöver valsystemet förändras
Sammantaget innebär detta att svårigheterna för små partier att komma in är så pass stora att det finns anledning att se över delar av valsystemet. Ytterst handlar det om ifall väljarna ska ha möjlighet att faktiskt använda sin röst till att välja något annat än det befintliga.
Ett antal saker behöver göras för att förbättra situationen. Sverige behöver ett nytt röstningssystem som gör det lika lätt att rösta på alla deltagande partier. Detta kan exempelvis ske genom att använda neutrala valsedlar på samma sätt som i Finland. Det skulle minska den totala mängden valsedlar och därmed spara både miljö och pengar. Ett annat alternativ är att ha en skrivare i vallokalen där väljarna printar sina egna valsedlar. Generella tillstånd behöver inrättas för affischering i kommunerna, så att alla partier som deltar i valet kan affischera på lika villkor en begränsad tid före allmänna val. Partistödet måste därtill minskas drastiskt. Våra gemensamma skattemedel ska inte användas av politiska partier i deras egna valkampanjer.
Ge oss små en sportslig chans
En vitalisering av demokratin leder till ett bättre samhälle. Om våra förslag genomförs skulle det ge en sportslig chans för alla de 87 partier som deltar i EU-valet 2019 – där möjligheterna att lyckas i stället beror på partiernas faktiska potential i form av sin politik och sina representanter.
Då skulle vi med rak rygg kunna säga att vi har förbättrat demokratin i Sverige.
Av Fredrik Sander
Vice partiledare och förstakandidat i EU-valet för Medborgerlig Samling
Mattias Bjärnemalm
Förstakandidat i EU-valet för Piratpartiet
Henrik Alexandersson
Förstakandidat i EU-valet för Klassiskt Liberala Partiet
Hans Jangeby
Partiledare för Äkta Demokrati
Claes Littorin
Förstakandidat i EU-valet för Landsbygdspartiet Oberoende
Joel Boehme
Partiledare för Volt Sverige
Jan Jäger
Språkrör och förstakandidat i EU-valet för Basinkomstpartiet
Patrik Tikkanen
Förstakandidat i EU-valet för Kristna Värdepartiet
Inger Reinfeldt
Förstakandidat i EU-valet för Trygghetspartiet
