I väntan på grönt. Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur, har en rad förslag för att få ner rödljuscyklingen. Foto: PrivatI väntan på grönt. Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur, har en rad förslag för att få ner rödljuscyklingen. Foto: Privat
I väntan på grönt. Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur, har en rad förslag för att få ner rödljuscyklingen.  Foto: Privat
Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur och tidigare cykelplanerare på Stockholms stad. Foto: Luca MaraKrister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur och tidigare cykelplanerare på Stockholms stad. Foto: Luca Mara
Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur och tidigare cykelplanerare på Stockholms stad. Foto: Luca Mara

Gör det enklare för cyklister att slippa rött

Publicerad

Inför en grön våg för cyklister, låt cyklisterna får grönt ljus samtidigt som bilisterna – eller ta bort trafiksignalerna helt.

Det är några förslag för att få ner rödljuscyklingen, skriver Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

För att vara tydlig – jag försvarar inte rödljuscykling. Det är fel. Men vi kan välja hur vi ska förhålla oss till problemet, och vi kan också arbeta för att minska det.

Att människor inte följer trafikregler leder inte bara till stora debatter. Det kostar också samhället mångmiljardbelopp. Om alla höll hastighetsgränsen när vi kör bil vi spara 150 liv om året, enligt Trafikverket. Nu gör inte alla det – enligt Trafikverkets hastighetsstudier kör över 50 procent av landets bilister för fort, och enligt samma studier kör över 70 procent av yrkesförarna för fort.

Så vad gör då samhället? Vi investerar i system som hjälper människor att göra rätt. Som exempel finns hundratals hastighetskameror i hela landet och ännu fler är på väg – en mångmiljardinvestering. Inte främst för att sätta dit folk för fortkörning, utan för att få fler att följa hastighetsgränsen. Och det är exakt det som sker. Medelhastigheterna på dessa sträckor sjunker, fler följer hastighetsgränserna, trafiksäkerheten förbättras – ett stödjande system som hjälper människor att göra rätt.

Låt oss då överföra detta resonemang till rödljuscykling. Vi kan ju fortsätta skrika och gorma att cyklisterna ska stanna, de ska följa reglerna, kräva cykelkörkort, ”ser ni inte att det är rött”, ”var är polisen?” och så vidare. Eller så kan vi angripa frågan på ännu ett sätt, om vi nu verkligen vill att cyklisterna ska finnas kvar, men att rödljuscyklandet ska minska.

 

Vi kan börja med att fråga oss varför en del cyklister cyklar mot rött. När vi sedan samlat på oss denna kunskap om rödljuscyklandet kan vi fråga oss: kan vi göra något åt det? Kan vi skapa ett system som hjälper människor att i högre utsträckning göra rätt?

Jag anser att det finns en hel del vi kan göra för att minska rödljuscyklingen, om vi vill och tänker lite längre. Proaktivt i stället för reaktivt.

Det finns många åtgärder som leder till både minskat rödljuscyklande och bättre framkomlighet för cykeltrafiken. Ett exempel är att inkludera cyklisterna i trafiksignalsystemens detektering, så att de slipper stanna och trycka på en knapp för att få grönt ljus. Ett annat exempel är att låta cykeltrafiken få grönt ljus tillsammans med biltrafiken i samma riktning, så kallad överanmälan.

En annan åtgärd som kan minska rödljuscyklandet från 70 till 10 procent är att införa en grön våg för cykeltrafik, det vill säga att flera trafiksignaler på en sträcka anpassas efter en cykelhastighet på 20 kilometer i timmen. Det här har redan genomförts på vissa platser och visat sig fungera.

 

Men det går också att minska rödljuscyklandet med 100 procent. Hur då? Enkelt, genom att helt ta bort trafiksignalen och ett annat sätt är att leda cykeltrafiken utanför så att cyklisterna inte längre omfattas av signalen. En sista åtgärd skulle kunna vara att ändra lagstiftningen så att det blir tillåtet för cyklister att svänga höger vid rött.

Alla dessa åtgärdsförslag är relativt billiga att genomföra. Särskilt om vi jämför med dagens system för motorfordonstrafik. Cykelinvesteringar visar också på en mycket hög samhällsnytta. Jag är övertygad om att en cykelanpassning av trafiksignaler är ett överlägset verktyg för att öka respekten för trafiksignaler och minska rödljuscyklandet. Avsevärt bättre och framgångsrikare än att gorma och skrika om regelefterlevnad.

Så Trafikverket och landets kommuner: börja cykelanpassa era trafiksignaler.

 

Krister Isaksson, expert på cykelinfrastruktur och tidigare cykelplanerare på Stockholms stad. Krönikör på tidningen Bicycling​

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida

Mest läst i dag