Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Glöm att SD är ett mittenparti

Foto: Sven Lindwall

Ett enda mandat för Sverigedemokraterna i EU-valet kan kraftigt stärka den europeiska fascismen. Jimmie Åkesson sa i går i Dagens Industri att Sverigedemokraterna lutar åt att gå med i en grupp i Europaparlamentet som leds av franska Nationella fronten, nederländska Frihetspartiet och Österrikes FPÖ. Sverigedemokraterna är det extra tillskott som gruppen behöver för att få den status de eftersträvar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det är inte konstigt om många reagerar starkt mot detta. Nationella fronten har genom åren gjort sig känt som ett neofascistiskt parti med en ledare som förnekar Förintelsen. Geert Wilders är counterjihadrörelsens förgrundsfigur och FPÖ:s baler med inbjudna högerextremister väcker varje år internationell uppmärksamhet.

Nationella fronten bildades 1972 av Jean-Marie Le Pen som sedan ledde partiet fram till 2011 då hans yngsta dotter Marine Le Pen tog över. Under hela hans partiledarskap var partiet antisemitiskt och Le Pen har flera gånger dömts för att ha förnekat Förintelsen. Partiet har haft ett starkt stöd i Frankrike och Jean-Marie Le Pen har suttit i EU-parlamentet sedan 1984.

Marine Le Pen, som varit engagerad i partiet hela sitt liv, hade ett mål att förändra partiet. En av de första saker hon gjorde var att gå ur det europeiska samarbete partiet hade med bland andra ungerska Jobbik och svenska Nationaldemokraterna. Istället bildade hon en alldeles ny allians.

Geert Wilders är ledare för Frihetspartiet, som är ett parti som driver två frågor - mot Islam och mot EU. I en intervju i BBC 2009 oroade sig Geert Wilders för att sammankopplas med fascisterna i Nationella fronten.

Han sa sig inte heller ha något gemensamt med FPÖ - det österrikiska högerpopulistiska parti som leds av den karismatiske Heinz-Christian Strache.

Tillsammans bildade just dessa ett parti med individer - inte partier - vars mål är att bilda en grupp i EU-parlamentsvalet 2014. Sedan 2012 leds gruppen av en representant från FPÖ. Han ersatte en ordförande från brittiska Ukip - Ukip har nu sagt sig inte vilja vara med i gruppen på grund av dess extremism. Vice ordföranden är Marine Le Pen och en representant för det belgiska nationalistiska partiet Vlaams Belang. Dessutom är Sverigedemokraternas Kent Ekeroth med partiet.

Hur är detta möjligt? Förklaringen ligger i att Marine Le Pen har valt en ny linje. Partimedlemmar som uttrycker antisemitiska åsikter blir uteslutna. Samtidigt väntar hon nu på åtal för hets mot folkgrupp för att ha jämfört muslimers bön med nazismen.

Detsamma har skett i Österrike. Den förre FPÖ-ledaren Jörg Haider talade ofta om nazisternas framgångsrika arbetsmarknadspolitik. När den nuvarande ledaren Heinz-Christian Strache för en tid sedan la upp en antisemitisk teckning på sin facebooksidan blev det stort rabalder och Strache kallar det ett misstag. I stället vill han värna relationen till Israel och ha en folkomröstning om minareter.

Utvecklingen för dessa partier påminner helt enkelt väldigt mycket om Sverigedemokraterna som är ett parti med rötter i traditionell högerextremism men som nu främst är ett parti som är starkt kritiskt till muslimsk invandring. Alla partierna går igenom samma ompaketering. Ompaketeringen har dock inte flyttat partierna från deras ytterlighetsposition längst till höger. Inte heller har SD flyttat sig, även om de brukar kalla sig ett mittenparti.

I Sverige används höger-vänsterskalan främst för att indikera vilken skattenivå partierna vill ha. Då hamnar SD i mitten. Men i alla andra avseenden - kulturellt och värderingsmässigt - ligger SD längst till höger i svensk politik. Precis som tidigare och precis på samma plats som vänpartierna i Europa.

För att bilda en grupp krävs minst 25 EU-parlamentsledamöter. I nuläget ligger såväl Nationella fronten, Frihetspartiet och FPÖ i ledning i sina länders opinionsundersökningar varför detta inte är något problem. Men dessutom är kravet att gruppen ska ha parlaments- ledamöter från sju länder.

Sverigedemokraterna har alltså här en möjlighet att spela högt i den europeiska politiken. Att Kristina Winberg och kanske Peter "Nalle" Lundgren hamnar i parlamentet har ingen betydelse och särskilt inte om de skulle välja att inte vara med i någon grupp. Vad Jimmie Åkesson nu har att bestämma sig för har därför betydligt större betydelse.

Ska han hjälpa eller stjälpa möjligheten för de stora högerpopulistiska partierna att gå samman och bli en stark kraft i parlamentet? De två övriga man hoppas på att få med är det slovakiska nationella partiet och italienska Lega Nord.

 

Annika Hamrud

Frilansjournalist och författare till "Svensk, svenskare... – ett reportage om Sverigedemokraterna"

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!