Gerhard Larsson: Miljardsatsningen är en ren vinstaffär

Ökat missbruk. Sverige får allt fler människor med missbruk eller beroende. Aktuell siffra i dag: En halv miljon.
Foto: Marco Ugarte

Revirtänkandet får inte drabba missbrukarna - blunda inte för de ekono­miska och mänskliga skälen att reformera vården, skriver Gerhard Larsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sverige har en halv miljon människor med missbruk eller beroende och antalet växer. Flertalet har alkoholproblem - cirka 330 000 - men många har också problem med läkemedelsmissbruk  - omkring 65 000. Antalet med narkotikaproblem är än så länge mindre - 30 000.  Dopning är ett nytt problem, men omfattar redan runt 10 000 personer. De allra flesta med missbruk har familj, vilket betyder att cirka 20 procent av alla barn och vuxna har det i sin närhet!

 Elände som ytterst speglar miss­bruket är kort medellivslängd. För den frekvente narkotika- eller dopingmissbrukaren, som börjat i ungdomsåren och fortsätter, inträffar döden ofta redan kring 40. Cirka 2 400 dör årligen enbart i sviter av alkohol.  Droger är inblandat i åtta av tio våldsbrott. Missbrukets kostnader för samhället är nio gånger högre än vad  socialtjänst och sjukvård satsar på missbruksvård, cirka 150 jämfört med 17 miljarder per år.

Det här är siffror från den översyn av den svenska missbruksvården som jag nyligen gjort på regeringens uppdrag. Vi fann också dagens vård endast når en av fem med missbruksproblem. De insatser som väl ges kommer ofta sent, är inte kunskapsbaserade eller brister i samordning mellan kommun och landsting.

 Tvångsvårdens användning varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Den kan endera tillgripas av kommunen enligt LVM, lag om vård av missbrukare i vissa fall, eller landstinget enligt LPT, lag om psykiatrisk tvångsvård. Särskilt svårt att få bra vård har personer med både missbruk och psykisk sjukdom, dubbeldiagnoser. De utgör bortåt hälften av målgruppen.

Detta leder fram till att de nu 30 år gamla lagarna som reglerar missbruksvården måste moderniseras för att anpassas till dagens missbrukssituation och kunskapsläge. För detta talar också kartläggningar och kontakter med yrkesverksamma runt om i Sverige, internationella jämförelser och forskning.

 Sett till dagens växande problem vill jag vädja, att de som nu ska "tycka till" om mitt slutbetänkande - som omfattar 70 konkreta förslag inom åtta reformområden - sätter den enskilde med beroende/missbruk i centrum och dennes behov före den egna organisationen eller yrkesgruppen.


Det finns många enskilda positiva insatser och engagerad personal. Men det räcker inte när området har låg prioritet jämfört med andra sociala frågor i kommunen eller andra sjukdomar i landstinget.

 I dag reglerar inte lagarna närmare vad en huvudman ska erbjuda, ej  heller kvalitetskrav. I flera fall saknas utvärderingar om behandlingseffekter. Yrkesutbildningarna till läkare, psykolog, socionom, med flera ger oftast mycket begränsad kunskap om missbruk och beroende, trots att det är en folksjukdom!

Det krävs en ny och tydlig lagstiftning som säger vem som ska göra vad inom missbruksvården. Förslag till hur detta bäst görs och finansieras finns nu på bordet. Mina förslag främjar tidigare upptäckt av begynnande missbruk, högre tillgänglighet till vård och stärkt ställning för den enskilde genom utökad valfrihet och förstärkt vårdgaranti som ger rätt till behandling inom 30 dagar.


Andra viktiga utgångspunkter är att endast en av sex med missbruk har sociala problem och att hela nio av tio helst vill söka hjälp inom sjuk­vården. Därför föreslås behandlingsansvaret samlas hos landstingen medan stödinsatser förblir ett ansvar för kommunen. Därigenom skapas också en ansvarsfördelning som gäller vid andra sjukdomar, samtidigt som finansieringen underlättas.

Vården utan samtycke samlas i en lag, LPT, för att förbättra behandlingsinnehåll, vårdform och rättssäkerhet.Det förenas med att den psykosociala kompetensen stärks inom denna vårdgren.

 Kompetens via grundutbildningarna och forskning om och i beroende föreslås få en rejäl upprustning.

 Beroende är en sjukdom som många behöver hjälp att hantera. Kunskapsbaserad missbruksvård kan inte bara minska den enskildes lidande utan också ge stora besparingar för samhället. Det talar starkt för att öka investeringarna i vård utöver dagens 17 miljarder. Mina förslag innebär att varje ytterligare satsad krona på vård ger minst tre tillbaka!



GERHARD LARSSON

FAKTA

Gerhard Larsson är regeringens särskilde utredare av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. Hans slutbetänkande (SOU 2011:35) nagelfars i dagarna av cirka 200 remissinstanser innan regeringen i vinter tar ställning.