Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ge varje barnfamilj en extra röst på valdagen

Två miljoner nya röster kan förändra de politiska programmen i barnvänlig riktning. Är inte det välbehövligt med tanke på rapporterna om stigande psykisk ohälsa och debatten om skolans otillräcklighet? skriver tre barnläkare. Foto: HANNA FRANZÉN/TT
Hugo Lagercrantz. Foto: LENNART UTGREN
Per Hedman.
Bengt Lagerkvist.

Att regeringen vill att vi ska fira den "allmänna och lika rösträtten" klingar falskt. Det är dags att ge barnen rösträtt genom sina föräldrar, skriver barnläkarna Hugo Lagercrantz, Per Hedman och Bengt Lagerkvist.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | RÖSTRÄTT. I går ville regeringen att vi skulle hissa flaggan för att det var 100 år sen ”allmän och lika rösträtt” infördes i Sverige. Men detta är inte sant och en förskönande omskrivning. Vi har två miljoner medborgare i vårt land som saknar rösträtt, och det är barnen. Vi vill agitera för att barn ska ha rösträtt genom sina föräldrar, så kallad ombudsröstning. För detta talar flera skäl som jämlikheten eller balansen mellan olika grupper i samhället och dessutom finns goda följdverkningar av en sådan rösträttsreform. 

Makten i samhället utövas i grunden av folket genom sin rösträtt. Medborgaren väljer de politiska representanter som hon eller han tror bäst representerar de egna åsikterna. De valda politikerna fattar sen under fyra års tid olika beslut i ett stort antal omröstningar. Politikerna fungerar då i princip under fyra år som ombud för sina väljare. Man skulle kunna kalla alla dessa omröstningar i riksdag, landsting och kommuner en ombudsröstning. 

Ombudsröstning sker redan åt åldringar

Men om föräldrar röstar som ombud för sina barn i allmänna val har det kallats odemokratiskt för att en person får fler röster. I praktiken förekommer redan en slags ombudsröstning om man hjälper sina mycket gamla föräldrar att rösta och sannolikt då också påverkar valet. Vår starka erfarenhet är att föräldrar är kloka vårdnadshavare som tar ansvar för sina barn och deras utveckling. En bärande princip i demokratin är att ansvar, till exempel för barn, också ska följas av rätt att politiskt påverka barnens situation.

Att sänka åldersgränsen har risker

Huruvida man skall sänka rösträttsåldern till 16 år, som i många andra länder, till exempel Österrike, är mer diskutabelt. Det blir då fler medborgare som kan påverka beslut som de kommer att berörs av. Men vi vet också att framhjärnan då inte är färdigutvecklad och att en 16-åring styrs mycket av impulser.

Borde inte barnen ha samma möjlighet att vara påtryckningsgrupp som de övriga i vårt samhälle?

Det är i politiskt tänkande vanligt att se på de röstberättigade i form av olika grupper. Pensionärerna utgör i dag en femtedel av landets befolkning och utgör en stark politisk kraft. De har många gemensamma behov inom vård och omsorg som helt naturligt avspeglar sig i partiernas politiska program. På samma sätt får andra grupper sina behov tillgodosedda så långt det är möjligt. Politikernas uppgift blir att skapa en balans mellan de olika gruppernas behov och egenintressen.

Mänskliga rättigheter – men inte rösträtt

Men det finns en grupp som är lika stor som pensionärernas och det är barnen. De utgör två miljoner individer med samma mänskliga rättigheter som alla andra medborgare. De har däremot inte rösträtt i politiska val och inte heller genom sina föräldrar som har ansvaret för dem. Skulle inte två miljoner nya röster förändra de politiska programmen i barnvänlig riktning? Är inte det välbehövligt med tanke på rapporterna om stigande psykisk ohälsa och debatten om skolans otillräcklighet? Borde inte barnen ha samma möjlighet att vara påtryckningsgrupp som de övriga i vårt samhälle?

Ombudsröstning för barn är en stor reform som tar lång tid och innebär en utveckling av vårt demokratibegrepp. Man behöver veta mer om effekterna. Det vore därför lämpligt med en försöksperiod. I några kommunal- och landstingsval borde man kunna göra ett försök med ombudsröstning för barn för att bättre kunna fatta beslut i framtiden. Till en början kanske det räcker med att varje barnfamilj får en extra röst, oberoende av antalet barn.

 

Av Per Hedman

Barnläkare

Hugo Lagercrantz 

Barnläkare

Bengt Lagerkvist

Barnläkare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!