Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ge svensk polis samma möjligheter som i Frankrike

Utan nya tekniska verktyg är svensk polis snart tillbaka på ruta ett i arbetet mot de gängkriminella, skriver Johan Forssell.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Johan Forssell är rättspolitisk talesperson för Moderaterna.
Foto: JESSICA GOW/TT

Om man väljer ett tillhöra ett kriminellt gäng, då får man också acceptera att rättsstaten kommer att kunna avlyssna en. 

Har man problem med det kan man alltid välja att inte ägna sig åt gängkriminalitet, skriver Johan Forssell (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. De kriminella gängen har lidit ett nederlag tack vare den franska polisens avlyssning. Men vinsterna kan bli kortsiktiga. Nu behöver svensk lagstiftning ta ett ordentligt kliv framåt för att ge vår egen polis samma möjligheter som den franska.

Den allmänna trenden är tyvärr att gängkriminaliteten stärker sitt grepp om Sverige. Samtidigt finns det vissa kortsiktiga ljusningar. I veckan har åtal väckts mot ett 30-tal misstänkta medlemmar av det så kallade Vårbynätverket. Och enligt polisens statistik har vi sett en nedgång i antalet skjutningar under årets två första månader.

Damberg försöker ta åt sig äran

Regeringen försöker göra ett stort nummer av detta. Den 9 mars kallade inrikesminister Mikael Damberg till presskonferens och lät antyda att framgångarna berodde på regeringens åtgärder. Men det stämmer inte.

Åtalet mot Vårbynätverket är i stället helt och hållet ett resultat av att fransk polis under våren 2020 lyckades knäcka den krypterade meddelandetjänsten Encrochat. Hackandet av Encrochat är en exempellös framgång för brottsbekämpningen och det är frukterna av denna framgång som vi nu delvis skördar i Sverige.

Svensk polis har av allt att döma arbetat effektivt med materialet. Men i Sverige är det olagligt att, som fransk polis har gjort, avlyssna en hel meddelandetjänst, eller att avlyssna kända gängkriminella utan konkret brottsmisstanke. Risken är därför uppenbar att vi utan nya tekniska verktyg snart är tillbaka på ruta ett.

Tvångsmedel utan brottsmisstanke

Vi moderater vill kraftigt utöka polisens befogenheter att kunna avlyssna kriminella gäng och använda sig av hemlig dataavläsning för att komma åt deras kommunikation. Ett första steg vore att sänka ribban för när dessa tvångsmedel ska kunna användas i brottsutredningar som avser konkreta misstankar om gängbrottslighet. 

Varför ska polis och åklagare i Sverige ha avsevärt sämre förutsättningar för att kunna klara upp den här typen av brott, när situationen faktiskt är värre här?

Men det kommer inte räcka för att kunna lagföra gängens ledare. Tiden är mogen för att ta ett betydligt större kliv. En verkligt mönsterbrytande åtgärd mot gängbrottsligheten skulle vara att göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar även utan konkret brottsmisstanke. Man kan kalla en sådan lagstiftning preventiv.

Det skulle alltså handla alltså om att avlyssna individer som driver den organiserade brottsligheten för att kunna slå till just mot dem. För övrigt är detta ett verktyg som flera gånger har efterlysts av rikspolischefen, senast på ett möte i riksdagens justitieutskott i slutet på februari. 

Som vanligt: En bristfällig utredning

Regeringen saknar uppenbarligen vilja och förmåga att genomföra de reformer som polisen efterlyser, även om den gärna tar äran för framgången med Encrochat. Så sent som i höstas tillsatte regeringen en utredning för att titta på vissa frågor om hemliga tvångsmedel, utan att ge den i uppdrag att överväga att införa en möjlighet till preventiv avlyssning.

Vi sticker inte under stol med att detta skulle utgöra ett skifte i synen på hemliga tvångsmedel. Det finns risker med den här typen av lagstiftning och dessa ska tas på stort allvar. Men den preventiva lagstiftningen ska naturligtvis vara omgärdad av rättssäkerhetsgarantier och tillstånd till avlyssning ska prövas av domstol.

Varför ska Sverige ha sämre verktyg än andra?

Det är ett faktum att svensk brottsbekämpning i dag är beroende av utländsk lagstiftning och utländsk polis. Varför ska polis och åklagare i Sverige ha avsevärt sämre förutsättningar för att kunna klara upp den här typen av brott, när situationen faktiskt är värre här än i våra grannländer? 

Om man väljer ett tillhöra ett kriminellt gäng, då får man också acceptera att rättsstaten kommer att kunna avlyssna en. Har man problem med det kan man alltid välja att inte ägna sig åt gängkriminalitet. Den är den tydlighet som behövs om vi menar allvar med att pressa tillbaka de gängkriminella och öka tryggheten i vårt samhälle.


Av Johan Forssell (M)

Rättspolitisk talesperson