Foto: Sven-Erik Johansson
 Foto: Sven-Erik Johansson

Galet nykterhetskrav blockerar båtlivet

Publicerad

"En öl till middagen kan inte anses vara förkastlig.

Reinfeldts styvmoderliga nykterhetspolitik blockerar båtlivet. Nu har Morgan Johansson chansen att navigera rätt och omvärdera lagskärpningen", skriver Göran Gabrielsson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sjöfyllerilagen som regeringen Reinfeldt införde 2010 förblir en absurd morallag. Och trots en omfattande kritik från båt-Sverige och juridiskt sakkunniga vägrade dåvarande justitieminister Beatrice Ask att ens göra en översyn av lagen. Nu har Morgan Johansson (S) chansen att navigera rätt.

Före den 1 juni 2010 avgjordes sjöfylleri via sjölagens pragmatiska ansvarsregel. Den tog hänsyn till de omständigheter som råder till sjöss, vilket innebar att en båt kunde framföras lagligt även om föraren hade druckit ett par öl. Förutsättningen var förstås att båten framfördes på ett säkert sätt.

Men från den 1 juni 2010 är fritidsbåtlivet byråkratiserat. På väg gör lagen ingen skillnad om man kör en stor Ford eller en liten Fiat. På sjön gäller helt andra, och märkliga regler.

Om du kör en fritidsbåt som förmår prestera 15 knop gäller en fast nedre promillegräns på 0,2 promille. Den gäller också båtar som är 10 meter eller längre. Paradoxalt nog räcker det därför att kliva över till en annan mindre båt för att på ett ögonblick definieras som "nykter" i lagens mening.

Den nya sjöfyllerigränsen gäller även de som ror eller seglar. Den gäller också passagerare som bistår med exempelvis navigeringen. Det är alltså betydligt strängare regler för båtar än för bil trots att ett öppet hav inte kan jämställas med en smal skogsväg.

Ingen politiker skulle väl heller komma på tanken att kriminalisera en baksätesförare som druckit ett par starköl, eller?

Motivet för lagskärpningen var att "sjötrafik kan någorlunda jämställas med vägtrafik". Men 2012 sprack denna bubbla då Högsta domstolen fastslog att: "det typiskt sett anses föreligga en något mindre fara vid onykterhet i sjötrafik än i vägtrafik". I remissvar motsatte sig bland annat Polisförbundet och olika rättsinstanser lagskärpningen. Kammarrätten i Stockholm påpekade syrligt att en 0,2-promillegräns för fritidssjöfart ter sig mer som nykterhetspolitik.

Den här totalt ogrundade lagskärpningen har skapat ett rättsligt haveri då domstolar belastas av rena struntmål. Reinfeldts styvmoderliga nykterhetspolitik blockerar och fostrar nu fritidsbåtlivet.

Ordningsmakten till sjöss trumpetar ut sitt budskap om att "sjöfylleriet minskar", som en signal om att man gör nytta och att sjösäkerheten ökat. Det baseras på uppgifter att man griper färre med promillevärden inom den nykriminaliserade promillezonen. Men budskapet sjunker som en sten i sjön. Sjörättsinstitutets forskning - från mer än två decennier tillbaka - visar att de promillenivåer som straffbelagts inte orsakar några sjötrafikolyckor. Transportstyrelsens olycksstatistik klargör att sjösäkerheten inte har förbättrats sedan lagskärpningen.

Det fåtal båtförare som drunknar med höga promillehalter - och halter som var olagliga redan före lagskärpningen kan heller inte sakligt påstås ha blivit färre. Därmed faller argumentet om att 0,2-promillegränsen skulle vara förebyggande.

Det finns också ett principiellt problem. Att hårt straffa Sveriges alla harmlösa och säkra fritidsbåtskeppare med höga dagsböter - för att försök komma åt de fåtal som aldrig skulle följa några regler - rimmar illa med principen om att nykriminalisering endast bör tillgripas för de mest förkastliga gärningarna. En öl till middagen kan inte anses vara förkastlig.

Göran Gabrielsson

Kustbevakningen och sjöpolisen är förvisso inte lagstiftare men deras agerande väcker ständigt vrede hos sjö- och skärgårdsfolket. Båten är i brist på broar det enda alternativet för att kunna korsa vatten och ta sig över minsta sund eller förflytta sig mellan ett par grannöar. Krasst sjösäkerhetsmässigt kan det handla om att kunna flytta båten till mer skyddad plats.

Inför valet 2014 svarade S, M, C samt SD att man såg positivt på att utvärdera 0,2-promillegränsen på fritidsbåt. Detta vallöfte berör en folkrörelse på runt en halv miljon fritidsbåtägare plus besättning. Svenska Båtunionen (SBU), Sweboat-båtbranchen, Kryssarklubben och andra organisationer har under många år uppvaktat justitiedepartementet och bett om en utvärdering av lagskärpningen.

Och tänka sig: varken Norge, Finland, Åland eller Danmark har sett någon anledning att införa motsvarande morallag för att tillfredsställa särintressen som nykterhetsrörelsen och kustbevakningen.

Morgan Johansson, vi är många båtägare som bokstavligen sitter i sjön. Vi ber om en faktabaserad utvärdering av en lagskärpning som just byggde på allt annat än fakta.

 

Göran Gabrielsson,

skärgårdsbo, satiriker och imitatör. Medlem i Stenö båtklubb

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag