Gå inte på myten om ökad psykisk ohälsa

DEBATT | PSYKISK OHÄLSA. Uttrycket "psykisk ohälsa" omfattar både svår psykisk sjukdom och lättare stressreaktioner. Dessa problem anses öka. WHO sammanställer uppgifter om hälsoproblem i olika länder. Diagnosen depression är den mest framträdande formen av psykisk ohälsa som i Sverige årligen drabbar omkring fem procent i åldern 15–19 år. 

WHO:s sammanställning tyder på att depression bland unga i Sverige var lika vanlig år 1990 som år 2016. Det har således vare sig skett någon försämring eller förbättring. 

Enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister fick år 2017 fem procent av alla unga i åldern 15–19 år antidepressiv medicin. Det finns två stora problem med denna medicinering. Det första är att effekten på unga är mycket liten. Det andra problemet är att medicineringen kan öka risken för självmord och självmordsförsök. Därför är det inte tillräckligt att bygga ut vården om det endast leder till ökad medicinering. 

Det angelägna är i stället att öka tillgången till psykoterapeutisk behandling. Det finns dock ett stort gap mellan dagens tillgång till utbildad personal och det faktiska behovet.

Medikalisering av känslor

Många unga har betydande psykiska problem men utan att de har någon diagnos. Enligt SCB anger exempelvis nio procent i åldern 16-24 år svåra besvär av ängslan, oro och ångest. Mycket av det som anges som psykisk ohälsa är i själva verket naturliga reaktioner på livets stress. Det är inte självklart att erbjuda behandling för så stora grupper av unga. 

En känsla av oro är en signal till individen att uppmärksamma något som potentiellt kan ställa till problem. 

Sett från ett evolutionärt perspektiv är känslor ändamålsenliga. Om så inte varit fallet skulle människor inte behållit förmågan att känna oro. Liknande gäller för känslor av sorg och nedstämdhet. 

LÄS MER: Vi måste våga prata om det – för att rädda liv

Barn och unga har mindre erfarenhet av att tolka de egna känslorna. Att i första hand betrakta dessa känslor som medicinska problem som kräver behandling kan vara kontraproduktivt eftersom det inte utvecklar individens förmåga att handskas med de egna känslorna. 

Dagens diskussion om "den ökande psykiska ohälsan" kan dessvärre bidra till att unga uppfattar sig som offer där känslorna är medicinska problem som i första hand kräver medicinsk behandling. 

Det önskvärda är i stället att förskjuta diskussionen till vad som kan utlösa känslor av rädsla, sorg och ensamhet. Psykosocialt stöd och psykoterapi är till hjälp men också skönlitteratur, film, drama, dans, konst och musik. 

De ungas faktiska livssituation är avgörande

I diskussionen om psykisk ohälsa är det viktigt att framhålla att individers oro och nedstämdhet till stor del bestäms av individens livssituation. Den fjärdedel av alla elever som har de lägsta betygen i årskurs 9 i grundskolan har sex gånger högre risk för att göra ett självmordsförsök jämfört med den fjärdedel som har de högsta betygen. 

Två förslag

Diskutera känslor som ängslan, oro, ångest och nedstämdhet som varningssignaler som behöver förstås och hanteras – och inte som sjukdom som ska elimineras.

Satsa på att utveckla psykoterapi för de unga med den svåraste psykiatriska problematiken.

Av Sven Bremberg

Barn- och ungdomsläkare, docent i socialmedicin

Göran Högberg

Barn- och ungdomspsykiater, med dr