Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gå inte på myten om miljöfarliga plastpåsar

Skippa tygkassen och välj plastpåsar – om du värnar om miljön, skriver Rebecca Weidmo Uvell. Foto: HAMPUS HAGSTEDT
Rebecca Weidmo Uvell är borgerlig opinionsbildare och författare.

Struntar du i plastpåsarna och har med din egen kasse i ekologisk bomull? 

Då är det du som är miljöboven, lurad av plastpaniken, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | KLIMAT & MILJÖ. Vi vill gärna ha enkla lösningar serverade, ett svart och ett vitt alternativt. Ett gott och ett ont. Saker är dock komplicerade och miljödebatten är inget undantag. Men tyvärr har många köpt miljörörelsens lobbyism mot plast, att plast alltid är något dåligt.

Det finns flera undersökningar som visar att plastpåsen inte alls är den miljöbov som den utmålas som. En av dem publicerades av det danska Miljödepartementet i februari 2018.

Den visar att en vanlig plastpåse som köps och sedan återanvänds som soppåse i själva verket är den mest miljövänliga kassen. Genom att återanvändas en gång och sedan förbrännas. Medan en tygkasse måste användas 7 100 gånger för att kompensera för miljöbelastningen den orsakat. Värst i klassen är tygkassen av ekologisk bomull, varje rättrogen miljöväns bästa vän. Den måste användas 20 000 gånger.

LÄS MER: Ny studie: Trendiga tygkassen sämre för miljön än vanlig plastpåse 

Miljödebatten saknar nyanser

Som så ofta i miljödebatten saknas nyanseringen och myter går inte sällan före fakta. I Sverige använder vi i dag långt under EU-snittet av plastpåsar – 83 stycken per person och år mot nästan 200 i EU. 90 procent av plastpåsarnas som köps i affärer återanvänds som soppåse och hamnar då i förbränningen av sopor – som blir fjärrvärme.

Men inte ens media kan hålla sig ifrån falska nyheter och myter.

Den 8 april skrev Expressen att andelen fisketrålare i Nordsjön som fångar minst en plastpåse i sina nät har minskat från 40 procent till 16 procent, efter att regeringen infört informationskrav för butiker som erbjuder påsar. Men lagen infördes den 31 maj 2017 och mätperioden var 2010–2017 och har därför mycket lite, om något, med svensk politik att göra. Minskningen härleds från andra länder runt Nordsjön. Sedan intervjuas Naturskyddsföreningen, de största lobbyisterna mot plast i Sverige. Som i sin tur hänvisar till en egen studie, inte den internationella studien.

Var glad för plasten runt gurkan  

I en artikel från 3 januari i tidningen Metro rekommenderar man läsarna att byta från plastpåsar till tygkassar om man vill bli miljövänlig. Sedan påstår de att vi svenskar förbrukar 200 påsar per person och år, när detta är EU-snittet och att 90 procent av påsarna används en gång när i själva verket 90 procent återanvänds som soppåse.

Som alltid, var källkritiska. Debatten drivs av miljölobbyister med egna intressen.

Men plasten runt grönsakerna då? Den är väl ändå bara en miljöbov? Fel. Det beror nämligen på produktens hela livscykel. En gurka ökar sin hållbarhet från tre–fyra dagar, till åtta–tio dagar tack vare plasten. Och mat som kastas är det största miljöproblemet med livsmedel.

Sockerrörsplasten är inte fossilfri

Slutsatsen är att plast inte är den miljöbov den utmålas som. Och det beror på. Inte ens den just nu i debatten så omhuldade sockerrörsplasten är fossilfri. För även om plasten i sig inte produceras av olja utan av etanol från sockerrör så är inte produktionen av vare sig sockerrör eller etanol som görs i kemiska fabriker fossilfri. Eller transporten av etanol från till exempel Brasilien till fabrikerna som gör plastpåsar.

Som alltid, var källkritiska. Debatten drivs av miljölobbyister med egna intressen. Och om något verkar vara ett lätt val, det vill säga svart eller vitt, så kan ni utgå från att det inte är det. Utan det beror på. Så läs på själva.

Slutligen, låt bli den ekologiska tygkassen och köp en plastpåse som du sedan använder som soppåse om du vill slå ett slag för miljön.

 

Av Rebecca Weidmo Uvell

Borgerlig opinionsbildare och författare